Trebandskvasten i Eskilsäter

Värmland · Sverige · Sägenplats

Trollet ropade till kvasten att släppa in det — men kvasten med bara två band kunde ingenting göra.

I Eskilsäter berättades om kvasten som skydd mot det onda. När ett troll kom i mörkret för att byta bort ett barn ropade det åt kvasten att öppna dörren. En kvast med tre band kunde inte stå emot, men hade kvasten bara två band svarade den att den inte kunde lyda. Just därför aktade man sig för att binda kvastar med tre band.

Död och begravning (Eskilsäters socken, 1928)

Dödsarbete. Di gamle ha allti tala så mö om dödsarbete. Di ha allti undra om den änne den hade lätt änne svårt dödsarbete. Di ha nästan kunna sett på dette arbete om han änne ho dog salig änne inte. Va dä en person som dog lugnt å stilla, så va dä allt mest tecken på att han va nöjd te å dö å att han hade frid, men va dä nön som feck ligge å plåges å inte feck lätt å dö, då ansågs då att han hade mer å beställe på jola. Va personen rik så hang live fast ve rikedomera å hade han gjort nön styggelse, som hanhade för sej själv så va dä dette som orsaka att han inte feck släppe live som andre. När dödsarbete vöre hemskt hos en person, så ha knappt nön ville änne trott sej å vare närvarande / han ha nästan kunbna fått dött ensam. Ja ha hört tales om dödsbädder, där di ha kunna sett skam gå alldeles ryggbar. En tocken dödsbädd ha blitt allmänt samtalsämne i sockna å för den plassen ha folk senna blitt rädde. Di ha te å mä vöre rädde för den grava. Inte kunne en tocken stanne i grava. Dä va alldees omöjligt ätter vad di gamle på trakten trodde. Han geck igen å spöka. Va dä nön som han hade nö otalat mä, så kunne denne vare säker på en påhälsning. Nu för tia hör en sällan te nö tocke tal. Nu å allt rädsla för di dö borte. Di påstog, att skam höll i livstrån för att dne döende skulle bli rektit plågad.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01327, upptecknad 1928.

en sägen om Näcken. (Eskilsäters socken, 1927)

I Det berättas, att de sett Näcken vid den där lilla bäcken, som slingrar sig här strax nedanför mitt hem. där spelade han om kvällarna sittande på stranden, då det var vackert väder. Han spelade fiol, och mången ung pojke hade honom att tacka för sin konst att kunna spela - Ty de hade lärt sig av Näcken. Å de kunde spela de, som lärt sej av honom. II Berättat av Anders Johansson, Rosenborg - född år 1842 i Eskilsäter Vid Åkershus går en bäck. Där har Näcken hållit till i forna da'r. Sägnen berättar, att en spelman, som hette Karlsson brukade som barn leka vid bäcken. Ingen människa visste hur han lärt sig spela. Vid 8 år var han utlärd spelman. Det underliga var att ingen fiol fanns i hans hem. En dag kom en av traktens spelmän till hans hem eller till Ekenäs och hade fiolen med. Pojken fick fatt i den och spelade låtar som ingen annan någonsin förr hört så vackra voro de. När de frågade var han lärt spela, sade han att han fått lära av den gamle vitskäggige gubben vid bäcken. Han blev en mönsterspelman.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh00881, upptecknad 1927.

Gasten (Eskilsäters socken, 1927)

Två bröder, som voro sjömän,råkade komma på ett brant berg här i skärgården och kantrade med sin båt. Båda två fingo i hastigheten tag i rodbräderna på båten. Det ena lossande från båten och den som fattat i det föll i djupet och drunknade. Den andra lyckades komma i land på en holme. På morgonen fingo andra människor se honom.-Framemot jul frös en annan båt fast i isen och den måste ligga opp. Besättningen hamnade på samma holme, som den nämnda mannen befann sig. Någon ** efter det de gått i land på holmen, fingo de, efter det de lagt sig en kväll höra tre gälla rop som det varit ur skorstenen. Samtidigt skällde hunden, som de *** med sig, åt nordväst. 'Nu skriker bror din, sa de den ene människan. På våren sökte de efter den omkomne och fann honom i den riktningen varifrån de hört ropet.-Ropen, som de hört kallades gastrop eller gasten. Och av dem som fälls i sjön och drunknar blev det gasten. Gasten kunde även visa sig som vålnad.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh00881, upptecknad 1927.

FAQ

Var ligger Trebandskvasten i Eskilsäter?

Trebandskvasten i Eskilsäter ligger i Värmland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Värmland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.