Satans polka i Smedstorp
Värmland · Sverige · Sägenplats
En spelman kallade sin egen melodi Satans polka – tills den onde tog plats i fiolen, som började spela av sig själv på stallrännet.
I Bjurtjärn fanns en man i Smedstorp, Erk Persa, som ständigt spelade fiol uppe på stallrännet. En polka han själv diktat kallades Satans polka, och till sist drogs den onde in i fiolen. En gång började instrumentet spela av sig själv, och det blev sådan förskräckelse att Erk Persa lade ned spelandet för gott.
Klokskap (Bjurtjärns socken, 1927)
Ibland kunde man få sjukdomar i vattnet. Då skulle man offra stenar där för att bli bra igen. Hjälpte inte det, så skulle man gå under kyrkklockorna, så bleve man bra. I mitt föräldrahem hände det en gång, att när vi kom till la'gårn en morron, såg vi att någon hade varit inne på natten o klippt ett stycke ull av fåren. De hade klippt snitt (snett?) över ryggen. Det var någon, som ville ta "krafta" från la'gårn eller krittera. Kloka. Nära oss bodde en klok gumma, som vi kallade "Kopparbergsgumma." Hon kunde trolla, hon. Det var en gång en man som hade dött. Hans bror gick då till Kopparbergsgumma, för att hon skulle säja var den döde hade lagt sina pengar. Hon "spådde" o såg att han hade gömt dom i ett kruthorn i en koffert. / När brodern skulle ge sej iväg hem o se efter, frågade gumman om hon skulle "sätta på honom fortare fotlag", så att han skulle komma fort hem. Men det ville han inte. Klokskap När vi hade köpt en ko, så ledde de' henne runt kring en sten å gav henne en hötapp, som de hade tagit hos den förre ägaren, att äta. Sen' slog de henne med en eldbrand i huvudet o så behövde de inte vara rädda, att koa skulle längta. Skogsråa Det var en gubbe, som låg i skogen o köla. En kväll kom det in ett fint fruntimmer till honom. Hon satte sej bredvid honom på bänken. Då började han språka med henne o fråga' varifrn ett sådant rart främmande, som denna lilla fröken var kommen ifrån. Men då "kylta"hon på dörren, o när hon sprang rev hon dörra mä' sej. Det späda barnet: Man skulle sticka in ett bokblad av en läsbok i / dopklädningen, när barnet döptes, så fick det lätt att lära sig i skolan. Jul. På annandagsmorron skulle man gå omkring till stugorna o sjunga gudeliga sånger. Då fick man fägnad. Midsommar. Vi reste majstång, som vi klädde med kransar av blommor, löv o äggskal. Så var det en särskild visa vi sjöng, när dansen började, men den minns jag inte. Vi sjöng mycket gamla visor o lekar. "Stekte havre, gödde svin, ta'n i armen o släng en in."
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh00976, upptecknad 1927.
Klokskap. Folkmedicin (Bjurtjärns socken, 1927)
Om man var sjuk o trodde att det var någon känd person, som hade "satt" sjukdomen på en, så skulle man taga ett ihåligt ben o ställe det i en bäck, som rann norr ut, o när vattnet började "koke" i benet, skulle man ta' det tillbaka, gå o lägga det, (så att ingen såg det) under tröskeln till det hus där den personen bodde o säga något om att sjukdomen ska gå till honom eller henne istället, så bleve man bra igen o den andra personen fick sjukdomen. Ett annat botemedel var att i en påse lägga hakar o märger o knappar o med detta gå till en källa o där kasta ned påsen o säja: "Ta detta o gnag på o låt N. N. vara!" Sedan skulle man ta "värme", ett kol eller en eldbrand, o "varva" tre gånger omkring sig o kasta kolet eller branden i källan efteråt. / Övrig klokskap. För tandvärk skulle man ta en pinne o borra i den onda tanden, sedan köra pinnen in i ett träd o säja: "Gå till N.N. o låt mej vara"! Mot värk eller annan sjukdom skulle man använda kyrkogårdsjord. Man skulle gå till dödgrävaren o be att få låna sådan jord. När man kom hem med den skulle man lägga den i vatten o det vattnet skulle man dricka. När jorden var använd tillräckligt, skulle man bära tillbaka den. Annars fick man inte fred för de döde. Hade man vårtor skulle man ta en ärta för varje vårta, trycka dem mot vårtorna o sedan kasta ärterna i en källa. När ärterna sprucko, sprucko också vårtorna. Om man hade "solrev" (revormar) skulle man skära en femhörning i en bite' bröd o ta' med (stryka) brödbiten på revormarna. Sedan skulle man ge brödbiten åt en hund o se till, att han åt upp den. Då försvann revormarna. / Man ska ta ett lakan midsommarnatten å dra' de' över en annans ägor, så tar man kraften från hans kor så att de inte mjölka eller att det inte blir smör efter dom. Om man gör de' så tar lakanet med sig daggen, o då blir fodret kraftlöst. Om en ko blev sjuk, så hade en "trolsk" person skickat "skott" på henne. Det var en påse med hakar o knappar o kvastpinnar o. d.
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh00976, upptecknad 1927. Texten är här förkortad.
Klokskap (Bjurtjärns socken, 1927)
En gumma hemma hade lagt en käpp i sitt kålland för att få bra kål. Med den käppen hade hon en gång dödat en orm, så därför var det tur med den. När hon hade köpt en ko tog hon av sig kjorteln o lät kon gå över den. "Här kan du beta", sa gumman. - En annan gång ledde hon den (kon) till bon (visthusboden), slog till den i huvudet med bonyckeln i det hon sa: "Du ska längta till oss, som nyckeln längtar till låset". En natt såg gumman, att någon hade stulit rovor för henne. Nästa natt passa hon på, o när on såg, att det var ett fruntimmer i åkern, trolla hon fast henne där. På morron fick hon se, att det var syster hennes, som stod där. / Klokskap. Det var en gubbe, som ble' full med löss, därför att han hade blivit osams med "tattare". Trollgummere skicka "trollnysta" på kritter, så att di' dödde eller ble' ståendes. Om kritter va' bergtagna, skulle man skjute med bössor, så kom di' loss. På Björtorp fanns det "lysgubber" på vinden förr i världen. Det var allt di', som såg dom. Om en unge va' grinig så skulle man ta lintyget o vira kring ett klappträ o lägga det vid nordre ändan av en bro, som gick över en bäck, o där skulle de' ligga över natta. Sen blev ungen bra, men ja vet inte vad man skulle göra mer. Död. Om någon död gick igen, så skulle man ta ett par skor efter den döde o gå ut o lägga i skogen, så kom han inte mer tillbaka.
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh00976, upptecknad 1927.
FAQ
Var ligger Satans polka i Smedstorp?
Satans polka i Smedstorp ligger i Värmland, Sverige.
Fler hemsökta platser i Värmland
- Biskopsgården Värmland · Palats
- Den svarta hunden vid kyrkan, Segerstad Värmland · Sägenplats
- Svartå herrgård Värmland · Herrgård
- Ransäters bruksgård Värmland · Herrgård
- Pengarna och benen i Halvardsstugan vid Dalby Värmland · Sägenplats
- Pojken i kritringen, Sillerud Värmland · Kyrka
- Rössbergaren och trebenstolen i Ölme Värmland · Sägenplats
- Trebandskvasten i Ölme Värmland · Sägenplats
Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.