Sägner från Värö socken

Halland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Värö socken i Halland, gjorda 1931–1949.

Övernaturliga väsen. Troll (Värö socken, 1931)

Trollgumman som hjälpte en piga att spinna väva och sy. En piga hade plats hos en fru, som var fasligt sträng och fordrade mycket arbete av sitt tjänstefolk. Pigan fick en dag i uppdrag av frun att spinna, väva och sy en bestämd mängd på en viss utsatt tid. Arbetet var rundligt tilltaget. Då flickan förstod att hon ej skullle hinna ufröra spånaden på den utsatta tiden, började hon att gråta. I detsamma kom en trollkäring in till henne i rummet och frågade varför hon grät. Flickan talade då om för trollgumman att hon av / sin fru fått befallning att spinna en viss mängd på så och så tid. "Vell du kalla meg moster på din hedersdag, så skall jag hjälpa dig att spinna", sade trollkäringen. Det gick pigan med på. När garnet var färdigspunnet, blev pigan av sin husmor befalld att sätta upp väv. Även den skulle var färdig på bestämt tid. Då grät pigan i rädsla att ej hinna utföra arbetet fort nog. En annan trollkäring kom då in till pigan och erbjöd sig att hjälpa henne med vävningen mot löfte att få vara med på hennes "hedersdag", vilket flickan lovade. Då väven var färdig skulle tyget sys. Även det skulle pigan göra och på viss tid. / Åter grät pigan, då hon ej trodde sig hinna utföra arbetet på den bestämda tiden. En tredje trollkäring kom då och var villig att hjälpa flickan med sömnaden ifall även hon fick vara med på hennes "hedersdag". Detta lovade pigan. Då middagen och gästerna satt sig till bords kom en gammal "rälig" och krokig käring in i stugan. "Go´da´! moster, sade bruden. "Å de di moster" sade brudgummen. "Ja, då får´la hu komma å sätta seg te´ å äda," sade brudgummen. "Va ha i gjort som ä så krågeter, " sade brudgummen. "Å, ja har neckat å spunnet", sade trollkäringen. En stund efter den första käringen inkommit inträdde en annan likadan gumma. "Go da, moster !" sade bruden även / till henne. "Ä de din moster den mä," sade brudgummen. "Ja," sade bruden.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh02254, upptecknad 1931. Texten är här förkortad.

Värö socken, 1940

Västsvenska Folkminnesarkivet Göteborg Herr Bergstrand Med anledning av Eder skrivelse av den 21-12.1939 får jag härmed vördsamt översända ytterligare några historier som jag hört berättas och nedtecknat i förhoppning att dessa äro användbara i pristävlingen. Högaktningsfullt Allan Johanssson Fack 45 Väröbacka / Västsvenska Folkminnesarkivet Stadsbiblioteket Göteborg. Undertecknad ber härmed att i ring mån få bidraga till den tävlan om Hallänska sägner som Ni och Hallands Nyheter för någon tid sedan utlyste. Under mörka vinterkvällar brukade min mormor berätta många sägner och historier (hon var född 1850) de flesta har jag glömt, men ett par av dessa har jag dock i minnet. Då min mormors mormor var ung var hon anställd som mjölkpiga på en gård i Stråvalla som hade sina utmarker vid sjön. När hon, och några andra mjölkpigor, skulle gå till sina arbeten gingo de förbi / en s.k. "Trollugn", en i berget välvd håla eller kammare. En morgon när de som vanligt gingo förbi trollens bostad kände de lukten av nybakat bröd, samtidigt kom där ut de allra läckraste tunnbröd på en lång "grissla" = en rund träskiva av c:a 20 cm plasserad i ändan på en lång käpp.) Flickorna, utom en, togo var sin tunnbrödskaka och åto upp. men den ena flickan vågade inte äta trollbröd. Hon blev strax häftigt sjuk, de andra däremot, mådde väl av trollens unfägnad. På den tiden var det dåligt med maten för pigorna och det hände ofta att de gåvo trollen mjölk i utplaserade kärl, i gengäld fingo de bröd av trollen. En annan historia som jag kommer ihåg av min mormor är följande. Då min mormor var ung tjänade hon som piga i Släps socken i norra halland. På gården hade det blivit så många råttor att ingen visste någon råd att bli kvitt plågan.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04359, upptecknad 1940. Texten är här förkortad.

Troll. (Värö socken, 1949)

Det var två flickor som skulle gå och mjölka korna en morgon. De gick förbi ett berg, och det luktade gott bakebröd. "Nu skulle jag vilja ha en bakekaka", sa den ena. "Det kan du väl inte vilja ta av trolla"! sa den andra. Det kom ut två kakor. Den första flickan tog en och åt upp henne, men den andra lät sin kaka ligga. Men hon, som inte ville äta trollens bröd, blev så sjuk. Det var en trolltös, som blivit gift med en karl, och han var alltid stygg vid henne, men hon var så snäll. Så skulle han sko hästen en gång, men han fick inte skon till att passa. Då tog han hästskon och formade den med bara händerna, så den passade. "Så lätt skulle jag ta halsen av dej som jag vrider denna hästskon, med det har jag dej för kär till", sa han. / De sa att det var en gång trollen var ovänner. Så var det en karl, som kom och hämtade en flicka, som de tagit in i berget. Då ropade ett troll ur ett annat berg: "Rid inte vägen den bålle!" rid hellre åkern den sådde!" Om han bara korsar kyrkogården, så var han räddad. Och han kom över muren med flickan, men hur det gick med hästen, vet jag inte. Jag tror visst trollen kom strax efter och dödade den. Det var en mor, som begrep, att det inte var hennes barn, som låg i vaggan; trollen hade bytt barn med henne. Så en gång såg hon genom fönstret, att barnet stod upp ur vaggan och blev så stort och långt och gick åt skåpet och tog mat. Så fick hon tala med en klok gumma, som lärde henne, att hon skulle piska barnet, så skulle hon få igen sitt. Det gjorde hon. Då kom ett troll med hennes barn och sa: "Här får du igen ditt barn; jag har inte gjort så med ditt, som du har gjort med mitt."

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh05431, upptecknad 1949.

FAQ

Var ligger Sägner från Värö socken?

Sägner från Värö socken ligger i Halland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Halland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.