Sägner från Våxtorps socken

Halland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Våxtorps socken i Halland, gjorda 1927–1931.

Spöken (Våxtorps socken, 1927)

I Kärr, Voxtorp levde tills för ett år sedan en likkistmakare och snickare vid namn Peter Nilsson, som misstänktes ha förgiftat sin hustru. Det påstods därför, att hon spökade i en håla utanför bostaden. En gång råkade en person i Voxtorp vid namn Jöns Hansson, som nu hade varit omkring 90 år, om han levat, ut för spöket, som uppenbarade sig i form av ett ljussken. Jöns Hansson blev sjuk under flera dagar. Likkistmakaren tog ut lysning till ett nytt äktenskap, och den blivande hustrun flyttade in till honom innan vigseln. Men så spökade den döda / hustrun, och någon vigsel blev ej av. Sedan flyttade en annan kvinna till honom och bodde hos honom un der flera år, under vilken tid det intet spökeri förnams. Men så gifte hon sig med honom, och då börja det spöka alldeles besatt, varför äktenskapet upplöstes. Senare inflyttade en annan kvinna till honom och levde hos honom till sin död, men hon tycktes ej vara besvärad av spöken. Men det påstods, att om hon gift sig med honom, hade det spökat. Den döda hustrun tycktes vilja förhindra, att han gifte sig på nytt. Denne likkistmakare påstod sig få meddelande från andevärlden, om det var manslik eller kvinnolik han skulle göra kista till.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01129, upptecknad 1927.

Djavulen (Våxtorps socken, 1928)

Nedan tecknade händelse har inträffat för en 30 år sedan. Jag skulle köra till Våxtorps by och hämta en barnmorska. Jag bodde cirka en mil från nämnda by och hade härvid att passera en väg som gick över en fälads mark. Folk sade att det brukade spöka där ute på en viss plats. När jag nu var kommen där ut till den platsen, råkade plötsligt bägge hästarne som jag körde, falla på knäna, Nästan med det samma uppen barade sig två stora svarta hundar med glödande ögon / Dessa hundar följde mig nu och sprungo vid var sin sida om vagnen och följde mig nu ett långt stycke på vägen. Jag hade nu att köra förbi en större gård som hade två svarta hundar. Jag fick en tanke att det var gårdens hundar som jag sett där ute på fäladen, men nu fick jag se att så ej var fallet. Ty nu kommo gårdens hundar ut därifrån.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01456, upptecknad 1928.

Spökeri (Våxtorps socken, 1931)

Det troddes när en person dött att natten efter så var den döde hos den snickaren som man hade tänkt låta göra likkistan och avprovade densamma. Det sades att man kunde höra hur det knakade i kistan när den döde sträckte på sig. Det var en gång en gammal gumma som bodde å en avsides belägen bondgård, jämte sina bägge söner som voro snickare. Så hände sig att den ene sonen blev sjuk det var lungsot, och så kom han åstad till sanatorium, men / efter någon tid blev han hemsänd. Men han levde inte länge efter hemkomsten. Natten efter det han dött hörde hans mor hur det larmade och dånade i en hög bräder som lågo uppe på vinden. Av dom bräderna blev det sedan gjort likkista åt den avlidne.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh02501, upptecknad 1931.

FAQ

Var ligger Sägner från Våxtorps socken?

Sägner från Våxtorps socken ligger i Halland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Halland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.