Sägner från Lekvattnets socken

Värmland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Lekvattnets socken i Värmland, gjorda 1926–1934.

Avskrift av dagboksanteckningar 1779–1876. (Lekvattnets socken, 1926)

Farfas dagbok FörTäkning uppå Underliga Händelser i Fordoms Tider. Nemligen År 1779 kom Den Välsignade fruktin Pottatis uppå Denna ortten gamle Jan Jansson Käcketorp är föd Den 11 Appril 1784 Hustrun Maria är föd 1779 och Blef gift tillsaman 1807 med fyra söner och En Dotter 1815 Blef Jag gift med Den Andra systern Kajsa Ersdotter och Hon är föd Den 24 mai 1782 tillsamm sin sönner 1808 Begyntte Jag att Bögga 1809 Hvar RiksDag i stockholms stad å Konungen gustaf den 4 mistade Kronan samma år var guds välsignelse med alla slags säd 1812 var fullt före till Pingsthälien som var den 18 Maijus / samma år Döde min Bror Per Jansson Den 17 septtember 1812 var säden mogen Den 12 November 1811 i December Månad Boriade En siärna Brusade Norväst på Himmelen och sluttade öster i Mars Månad 1812 som Betydde stor Hunger å Krig särnan hette Komett samma år den 13 september var Häradsskall med 1200 man i 3 dagar år 1813 Den 12 November hördes åskan och Bettyde Den samma år van vår Kronprins öfver frankRik och slog af honom mång tusende med 102 Kanollar å Konungen Bondapartt förKommer 1814 Döde En Pilt af Halsten Halstenson i Karttetorp under fältsiär som Had en tamp På Näsan samma år Den 28 maij sjuknad min Hustru Marija och Döde den 2 Julij med Ett fölster som Döde i ModerLivet / 1814 Den 16 Augusti Van vår KronPrins Carl Johan fredrikshall å fredriksstad och i oktober Månnad Tog han Hella Norska Land På denna sidan haf år 1816 snövintter å Lång Vår å Växlig sommar Men grönt år med 3ne stora floder Den ena var i Maij Månad Den andra i Augusti Den 3 i septtember Den 18 septtember slog åskan ganska hårt och Haglade och slog ner grödan På många ställen 1817 Den 31 Oktober var den Heliga jubelfäst Dagen som icke varit På 300 år 1793 var En men icke sådan Den 6e februari 1818 skede En gräslig Händelse här i Käcketorp Brann En stuga med 2ne Pilltebarn -D-s fader Per Jönsson i Rundsjön och Modren Kristin Jönsdotter från Sygården i Gräsmarks sn / Samma år Den 1 t Mars fick Jag en Medalii af Kung Carl den 13e år 1819 Död min Dotter Karin år 1822 var intet snö uttan Bart Hella vintern 1822 Den 26 Maij som var en PingesDag Bran upp En Kyrka i Norge som hette grufva församling med 114 Personer Många synttes löppa Nakna i Elden sedan Derans Kläder voro uppBrända År 1824 den 7de jannuari Klockan 8 var 2 stora RegnBogar Tvärt öfver Himmalen En timmes tid och många sade att De hörde åska samma år Natten Till den 29 Januari skede en gruflig Händelse i hiransberget En guba Kröp In uti En Bakom och Brände sig Till Dös =samma Hände En gruflig Händelse i gullbäcken En Man Hade Ett Barn uppå sina Armar och Barnet Valt af hans Armar i En Vasgryta och Barn döde på 2ne timmar / 1825 års var så stora floder att många Dammar och Broar Reste 1826 var törksommar att Det icke Regnade mera än En gång På hela sommaren Råg och Pottatis vartt Något samma år Började Landshofdingen att uppMätta Landsväg från Kiltorp Till Norska gränsen 1826 Döde den Högvörda Lars Karlson På Vaståna 1827 var frukt Bar sommar med Lagom Regn till den 10de Augusti sedan Böriade Rängna och vartt ganska stor flod På fjortton Dagar samma år den 12 å 13 å 14 jullius var så starkt Bläster att Ingen hade mins sådan Rogen vallt neder och Torkades af Ria 1828 å 1829 var goda år 1830 var En stark vintter att Tallan Nåde 3 alnar och sommaren var Regnig och flod hella somma och intet potatis och Littit Korn säd men Mycken Råg 1830 den 28de November var den Heliga Jubelfäst. / 1831 den 10 februari vart föd Ett vanskapligt Barn i Rundsiön Des föräldrar Nils Persson å Ds Hustru Anna Lisa SvensDotter och Barnet Hade icke varken armar Eller Ben samma år var FrukBar sommar med Lagom Regn Den 4de November slog åskan ganska hort Den 10de December hörtes åskan Hösten var regnig 1832 Den 28 februari Döde min Moder Karin MårtensDotter i Käcktorp 1833 Den 14 februari Blev afliven en Man från Vittsand socken Mannen hette Olof Olsson från Kyrkonäs som hade Mordat sin Hustru och sin son Olof 1844 Den 25 Augusti var ganska stor flod 1845 Den 21 februari Döde min andra Hustru Kajsa ErsDotter från Käcketorp den 15 Maj samma år Böriades med Kyrkogården vid Lekvattnet 1846 Den 6 februari Blef Kyrkogården Invigd av Prefisoren i Sunne / 1846 års sommar hvar tork hella sommaren som Ingen minnes som ta lefde 1849 kom snö Den 30 d septtember och sedan Blef starkt vintter 3 veckors tid så att Pottatis frös i jorden å säden stog utta Till den 8 November 1850 Den 14 Maj anlades Tomten Till Lekvattnets Kyrka Den första Predikningen var uti Kyrkan Den 4de juni 1850 och forRättades af Pastor Almkvist kyrkoklockorna ankom den...och Böriade Ringa den 4de November 1852. 1853 den 6te januari Blef Kyrkan Invigd af sune Prosten Fryksell med 5 andra Prester. Den 4de januari Döde hans Kjellarsson i N:a Lekvattnet som stack en knif uti sin Mage På 3 ställen samt skar sig under hackan samma Dag Döde Per Persson i Rundsjötorp som blef slagen annandag Jul med En Skräddarsax af Jon Nilsson i Bosberget slut på farfars sedan fortsätter en farbroder / Fortsättning av sonen Per Jansson 1863 den 4 Mars Döde min fader gamle Jan Jansson med LikText uppenBarelse Bok 14 Capitel 13 vers 1862 Den 4de Maj förrettade Pastor sundelius den första gudstjenst i Lekvattnet 1863 Nätterna Till den 15-16 å 17de Julius var fryskallt att Pottatiskål frös aldeles Till Jorden 1864 den 8de November firades En jubelfest Till minnet af Sverjet och Norget förEnades under En Konung i 50 år 1865 den 30 oktober gick åskan ganska hårt öfver Natten Emellan 1865 å Nyår 1866 gick åskan ganska hart med Blek och Dunder 1868 Var tork Hella sommaren med ovanlig stark värme och Hafresäd Blef ganska litet men Råg å Potatis Någorlunda 1867 rest 31 person till amerika från fäbacken utaf samma slegt 1876 den 24 Maj ankom orgelverk Till Lekvattnets Kyrka och Blef färdigt och invigt den 9de Julius 1876 samma år var ganska stark tork till den 29 Julius

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff01379, upptecknad 1926.

Svartkonst? Husdjur (Lekvattnets socken, 1934)

En gång var jag med en gubbe som skulle trolla hem en ko, som han trodde hade blivit ”bergtoga”. Han stod på ladugårdsbacken å ritade ett kors med en käpp på backen. Så satte han ned käppen vid ena korsändan å sade: ”Kommer du dit så möter ja’ däj där” - sen satte han käppen vid nästa korsända å sade: ”å kommer du dit så möter ja’ däj där” och lika vid de båda andra korsändarna, så band han ihop alla fyra korsändarna, sedan gjorde han en rita inifrån korset å ut åt ladugårdsdörren å sade: ”I Guds namn ska’ du löses å gå in i båset”. Så trodde han att kon skulle komma hem. (Ungefär likn. uppgift från Gräsmark. Uppt. anm). När kreaturen släpptes ut första gången, så skulle det inte gå an att de fick gå någon vägen förrän / de hade varit i närheten av elden. Det var att ta eld i en trasa och gå runt dem med tre gånger. Det skulle göras med var och en ko. Så skulle de ha ”slek” in bjällan för att de skulle bli villiga att gå hem om kvällarna - för de släpptes till skogen på bete. När kon hade kalvat, så började man mjölka henne tre gånger om dagen. En liten ulltapp lämnades kvar vid huvudet på fåret när det klipptes. Det var för att en skulle få lång och grann ull nästa gång det klipptes.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03364, upptecknad 1934.

Trolldom på kor. (Lekvattnets socken, 1933)

För omkring tjugo år sedan, troligen 1910, fingo vi vara närvarande vid och en trolldom här i Österberg. Gårdens kor ville inte gå hem från betet i skogen, när kvällen kom. Därför skickade de äldre i gården efter en gubbe, som skulle kunna trolla. Han hette Lövkvist. L. tog bjällkon (kon som bar bjällran) in i stugan och ledde henne motsols tre gånger omkring "stabben" (en 4 à 5 dm. lång och mycket grov stockände, som vanligen stod vid spisen, upprätt samt brukades att hugga och hamra på samt som stol). Därefter skrapades sot ur tre murpipor. Detta togs i handen och fördes motsols tre gånger kring benet på en gryta, som finns kvar än. Sotet blandades därpå med "sleka" (en blandning av mjöl och salt m.m. som man brukade ge korna vid hemkomsten, för att få dem att gå hem till kvällen). Slekan med sotet gav Lövkvist åt kon, men den trolldomen verkade inte.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff01991, upptecknad 1933.

FAQ

Var ligger Sägner från Lekvattnets socken?

Sägner från Lekvattnets socken ligger i Värmland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Värmland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.