Sägner från Hasslövs socken

Halland · Sverige · Sägenplats

2 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Hasslövs socken i Halland, gjorda 1936–1939.

Pål Rasmus (Hasslövs socken, 1939)

"Den svenske bonden har aldrig varit livegen under adeln, men i våra tidigare danska landskap finnas minnen från feodaltiden. Vid restaureringen av källarvåningen i Vallens gamla slott (Sydhalland) påträffades skelett efter personer, som blivit inmurade, och på en liten holme i sjön, mitt för slottets fönster, fanns galgbacken, som minde om godsägarens domsrätt och fullständiga makt över bönderna. Utan laglig rätt utövades troligen denna makt ännu någon tid efter landskapets införlivande med Sverige. Hårdare och mera hatade än godsägarna voro stundom deras fogdar. / Under 1600-talet fanns på Vallen en fogde, som för sin grymhet ännu icke är glömd. Han hette Pål Rasmussen och benämndes vanligen Pål Rasmus. En bonde hade dömts "att gå genom eld," men såsom ett drag av mildhet hade vid domen knutits bestämmelsen, att krutpåsar skulle fästas under den livdömdes armar. Eldens pina skulle icke bliva allt för långvarig, innan krutladdningen gjorde slut på lidandet. Men den nedrige Pål Rasmus fyllde påsarna med sand i stället för krut, och den dömde underkastades en långvarig stekning till döds. Någon av åskådarna ropade därför högt: "Huru skall du, Pål Rasmus, en gång kunna stå till svars för din ondska!" "Det skall inte jag," svarade Pål Rasmus, "utan det skall min hund." Strax började / den stora, svarta, hemska hunden, som var med vid avrättningen, gnissla med tänderna, därpå rycktes han bort i luften och försvann. Förmodligen med tanke på själens salighet och kroppens ro i graven testamenterade Pål Rasmussen, år 1676, ett tusen daler silvermynt till pastorates fattiga. Räntan har sedan dess utdelats vid jultiden under benämningen "rasmusapengar." Offergåvan var emellertid nog alltför ringa i förhållande till syndaskulden, ty Pål Rasmus måste efter döden irra omkring som gast. Vanligen uppehöll han sig dock i en pilstubbe vid Menlösa by intill vägen mellan Hasslöv och Wåxtorp. Fruktad var han i livet och fruktad efter döden.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04258, upptecknad 1939. Texten är här förkortad.

Påsk (Hasslövs socken, 1936)

Påskkäringarna reste om torsdag middag och kom tillbaka påskadags morgon. – Under dymmeldagarna skulle det sitta stål i alla dörrar, för att inte påskakäringarna skulle komma in till folk och fä. Hos bönderna satte de gamla knivar och liar i sädrösarna under de tre dagarna. Allt som gick runt var förbjudet då. Man fick inte köra eller spinna. – Om någon granne ville låna smör en av de dagarna, så var man säker på att han ville trolla, så att det blev något galet för en.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03837, upptecknad 1936.

FAQ

Var ligger Sägner från Hasslövs socken?

Sägner från Hasslövs socken ligger i Halland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Halland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.