Sägner från Glava socken

Värmland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Glava socken i Värmland, gjorda 1935.

Tomtar (Glava socken, 1935)

I Trångstad här var en tomte. Han hade två bröder. En bodde i "Kolimo" (Svartviken) en i Kolisalva (Klättviken) och så en i Koliäng, det var Trångstad. Tomten i Trångstad bodde i stallet, och han talade vid husbonden sin. Han var med till kyrkan på julmorron, de var många körare, så kappkörde de hem. Så åt de "julmedda" i Trångstad och tomten också, sen sa han: "Ja ska säje däj, husbonn, att dä va en som hell på köre om däj, men ja va inte / sen å få ur selepinnarna för 'en." Tomten ville inte ha buller om kvällen, han kom å va söpen en gång gubben i Trångsta, men han fick en örfil så han vart liggande bå länge o väl. Det var en gumma som gick bortöver vägen bort te Björbol här i Glava. Då stod det en liten gosse, som hon tyckte, vid ett träd, klädd i grå kläder och med en grå hatt på huvudet och grät. "Varför gråter du?" sa hon. "Jo, ja gråter för ja ha gjort för möa onger!" "Din lille byting, hur skulle du dôge te göre onger," sa ho. Men då försvann han, det var en tomte det. En gammal gubbe härifrån / gården kola vid ett tjärn, som kallas Rysstjärnet. Han hade slängt vatten på milan och hade en skopa i ett kärl, då börja det klonka där, o han gick o titta om skopan slog emot något. Men då börja det spele, tomten börja spele nere i jorden så vackert, men han såg ingenting, men han gick o packa på milan. En gubbe från Ärtemark på Dalsland gick o sålde halmhattar. Han bruka ta in på ett ställe i Gunnarskog. En gång kom han dit sent på kvällen, o då gick han på logen. Så fick han höra att det körde utanför o tänkte: "Kanske det är någon som kör åt mitt håll." Det var det inte, men när körarn kom mitt för logen, hoppade hästen över åt andra sidan. / "Ptro, hôrt (vart) ska du?" sa körarn. Gubben la sig igen på logen. Då sa det där i ett kör: "Ptro, hôrt ska du? To, hôrt ska du?" Han lyssna ett tag uppmärksamt, så tog han en slaga o slog till just där han tyckte det hördes o sa: "Töst, din djävul!" Men då sa det efter i ett kör sedan: "Töst, din sjävul! Töst din djävul!

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03611, upptecknad 1935. Texten är här förkortad.

Tomtar (Glava socken, 1935)

En farbror till mig var som ung hos en morbror vid Hillringsberg här i Glava. Han var med i kvarnkammaren där, kvarnen gick, o de hade ett talgljus. Då väckte drängen honom och sa: "Titta här!" Då satt det en liten gubbe på "via" över stenarna och spelade fiol, och så var det två som dansade, det gick undan, han spelte polska. En gammal gumma här borta sa te mäj: "Du ska vare töst i stalle!" "Ja," sa ja bara o gick. "Va mente I mä dä?" sa' ja sen. "Jo, dä ä en liten gubbe därnere." / Jag sa något tvivlande, men då sa' hon: "Ja ska sie däj, dä va en julmôra, när alla andra gått te körka, la ja mäj på en långstol. När ja vände mäj o titta mot bordet, va dä en liten som satt där o spela, o två andra som dansa. När ja hade tittat ett tag, gick ja opp o slog i en sup i glasen o gick åt lagårn. När ja kom in, va de borte, men glasa va tomme. Å sen, där jag bodde, behövde jag aldrig gå opp när korna kalva, de ropa "Kajsa" åt mäj. Å de vattna korna där också." Den gumman bodde i Vedvika i Glava, i Hage där. Hon är död nu. Det var en tomte i Trång- / stad i Glava som hette Per. - Han talade själv om för husbonden där att han hade en bror i Sörboheden, det ligger i Älgå eller Järnskog. - En gång körde bönderna härifrån finnskogen hem från julottan över Nedre Gla. De hade supit sig fulla och kappkörde hem. Bonden i Trångstad, där tomten var, var med. Så var det en som hette "Bom på Hea" (Hedene), han hade en travare. När han kom ve Trångstagubben, spratt selepinnen ur för honom. Då satte han i den, o så körde han ifatt och skulle om igen. Men mitt för spratt den ur igen. Sedan på kvällen talade tomten med sin husbonde. "Va ja inte bra som sprätte ur selepinnen för Bom i Hea?" / "Va du mä te körka?" sa' bonden. "Ja, ja va mä." "Feck du nôn körkesup?" "Ja, ja fick en, ja butta te Majen i Jär, så ho slog ut en," sa han. Och hade slagit ut en sup. Men en kväll kom bonden i Trångstad hem och var lite full och svor i stallet, men då fick han en örfil, så han stog på huvet i en vrå.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03610, upptecknad 1935. Texten är här förkortad.

Spökeri (Glava socken, 1935)

Det var e här som gick i flera år sen hon var död. Hon var inne i nedersta stugan här i gården och knackade på. "Ho ä väl här o vill ha garn igen," sa ett av barnen. Ho opp mä dörra, hustrun tog täcket över huvet o spände fötterna i sänggaveln. Hon dit o skulle av med täcket, men hustrun höll det fast, då skulle hon försöka med fötterna. E, som hette Bodina, tala med henne flera gånger. Hon gick nog en 20 år efter sin död. En gång kom hon in på ett ställe och var alldeles naken, mora där kasta sig fram- / stupa i sängen. Det sista de såg av henne var yttersta spetsen av huvudklädet, de såg bara den, och då förstod de att det var snart slut. De trodde, att de ej kunde gå när benen var uppruttna. Mor talade om att en var död i en stuga här. Samma dag begravningen skulle bli, de skulle fara tidigt till kyrkan, var det en som var efter vatten på morron. Då kom denna gubben som var död som en stor galte och följde honom till källan och gick sen bort till logen, där den döde låg, där blev han borta. Detta var tecken på, att de ej kom till något x) ställe, när de visa sig som djur, de kom väl till Satan. När de tog mull på körrx) gott / gårn, måste de lägga något i stället som var lika tungt, jord eller en sten. Det var en person som skulle bota en som varit sjuk i 20 år, han var i bårhuset och tog "sirevet" (revben) av en död och botade honom. Ingen visste hur han gjorde, men han sa till den som varit sjuk att han fick aldrig göra en människa ont sedan, han fick inte ta ut blod på någon. Det gick bra några år, men så började den som varit sjuk att supa och skada någon, han gav sig till att slåss. Och då kom det onda tillbaka. Den, som tog benet, skulle lägga dit det igen eller också lägga dit något i stället. Det var två gubbar från Björbol / här som var till Arvika strax före jul. Det var långt fram på kvällen när de for om Älgå kyrka. När de kom mitt för kyrkan, det är en kvarn där också, sa den ene gubben: "Konstit att de har kvarna så näre körrgårn.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03611, upptecknad 1935. Texten är här förkortad.

FAQ

Var ligger Sägner från Glava socken?

Sägner från Glava socken ligger i Värmland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Värmland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.