Gammel-Erik i Röjden
Värmland · Sverige · Sägenplats
Med horn på knäna och i pannan steg "gammel-Erik" in när drickandet drog igång i stugorna kring Röjden.
I Södra Finnskoga berättade man att "gammel-Erik" kunde visa sig när supgillena tog fart i stugorna. Han beskrevs med horn på knäna och ett stort horn i pannan, men kunde också gå som en stor svart man. Det sägs ha varit han som spökade vid Röjden och som gärna höll sällskap med trollkunniga, vilka fick hjälp av honom.
Spökeri (Södra Finnskoga socken, 1937)
I Röjden i S. Finnskoga spökade det så att folk var tvungna att flytta från gården. Det var osynliga väsen där. Dottern satt och kärnade smör. Då var det något som tog tag i kärnan och skulle slita den från henne. "Han är stark, han är stark", skrek dottern. Så orkade hon inte hålla kärnan längre. Hon såg intet väsen. - En jämnårig till mig var dit. Han blev bjuden på kaffe. Bordet var av en kluven stock och väggfast. Som de satt och drack kaffe, så sprack bordet mitt itu. Det var omöjligt att företa sig någonting. På kyrkogården var det väsen om kvällarna. De döda var uppe och blev ovänner. Det var en präst som hette Svartengren. Han var tvungen att gå till kyrkogården om kvällen och / tysta dem. En kväll fick drängen följa med, men när de kom till kyrkogården, så fick han inte gå med längre. Men drängen kände igen rösten på en del av de döda. Många andra hade hört väsendet på kyrkogården och känt igen rösten på döda. I den gamla drängstugan på prästgården höll det inte fred om nätterna. Det dundrade och förde väsen. Drängarna stannade inte länge, för de hade ont av det. En natt såg jag ett stort, svart föremål där, men vad det var kan jag inte säga. Kl 12 en natt så skakade det och slet i bordet.
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04077, upptecknad 1937.
djävulen. (Södra Finnskoga socken, 1937)
Namn på djävulen: Den lede, den onde, den fule, bock, satan, skam. Han hade en bockfot. Han vart här bort i Viggen å spelt fiol en gång. Då hade han svarta kläder på sig, men när di kom att få se fötterna på honom, så hade han en bockfot. Han vill gärn v´ar i lag mä när di spelt kort och söp. En präst som hette Svartengren hade makt med den onde. Di tâl om att det var en gång han delt ut nattvarden. Då var det en trollkäring vid bordet. Den lede stod bakom käringen, men Svartengren vist ut båd käringen och den lede. Di hörde att han gick ut genom en springe i ett fönster. Det pep, när han for ut. Di som gick till kyrkan om natten å skulle / lär sä att troll, såg den lede genom nyckelhålet. Om en gick baklänges eller snord med tummarna så härmde en efter den lede. En skulle inte begagna hans konster. Di skulle han ha fö sig själv. Det var farligt att nämna honom i namn. Han kunde visa sig för en. Lucifärs släkte vet jag inte annat om än som det står i bibelen.
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04077, upptecknad 1937.
Djävulen (Södra Finnskoga socken, 1937)
Jag mins allt, att "gammel-Erik" kunde visa sig. Jag har inte sett honom, men när det blev supgille i stugorna, så kom han och visa sig. "Gammel-Erik hade horn på knäna och ett stort horn i skallen. Annars kunde han vara som en stor svart karl. Det var fäls han som höll på i Röjden, när dä spök där. Han ville vara med trollgubbar och trollkäringar, för di fick hjälp av honom. Namn på djävulen: "Gammel-Erik, skrå-Per, hin, gammelfar, horngôbb, djävulen.
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04077, upptecknad 1937.
FAQ
Var ligger Gammel-Erik i Röjden?
Gammel-Erik i Röjden ligger i Värmland, Sverige.
Fler hemsökta platser i Värmland
- Biskopsgården Värmland · Palats
- Den svarta hunden vid kyrkan, Segerstad Värmland · Sägenplats
- Svartå herrgård Värmland · Herrgård
- Ransäters bruksgård Värmland · Herrgård
- Pengarna och benen i Halvardsstugan vid Dalby Värmland · Sägenplats
- Pojken i kritringen, Sillerud Värmland · Kyrka
- Rössbergaren och trebenstolen i Ölme Värmland · Sägenplats
- Trebandskvasten i Ölme Värmland · Sägenplats
Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.