De högfärdiga Vallbytöserna, Fjärås

Halland · Sverige · Sägenplats

Prästen lät Satan vänta vid vägen och visade flickorna vem som hjälpt dem klä sig.

I Fjärås berättas om ett par högfärdiga töser i Vallby som inte fick sina mössor att sitta rätt inför kyrkbesöket. Prästen Darell mötte Satan på vägen och fick veta att han var på väg att hjälpa flickorna med lin och mössa. Prästen befallde honom stanna och tog honom sedan med till Vallby för att visa flickorna deras hjälpare.

Spökeri (Fjärås socken, 1938)

En gammal hustru i Skogbygden var död. Hon kom hem flera gånger och knackade, och till slut var det en som frågade : "Vad vill I?" Då svarade hon: "Jo, jag lofte Börje" - det var hennes bror - "ett halsklä, och det fick han inte." Då svarade de : "Det ska vi ge´n." Och sen blev hon borte. Många har något som de går efter, men bara en är så dristig, så att han frågar vad de har för ärende, så slutar de. Det var en som dog, och sen var det ingen som tordes ligga på det rummet. Så kom det en och ville låna hus. De talte om som det var och frågade om han orkade fråga den döde, vad han gick efter. Ja, det skulle han fråga. Och fram på natten blev en arm inkastad och ett ljus blev tänt och han såg en karl, som gick på golvet. "Vad går du här / efter?" frågade den som låg. "Jaså", sa den döde, "du var den bäste som har legat här! Du ska ta up+p denna brädan." Och när det blev dager, blev brädan upptagen i golvet, och då fick de se en kruka full med pengar. Det var nära vid vårt på ett ställe. Där dog en hustru från sina små barn, och de fick styvmor och hon var inte snäll vid barnen. Hon (=den döda) gick hem var natt; de hörde henne men såg henne inte. En filleschal brukade de lägga över ryggen på den minste, och varenda natt blev den avkastad; det var den döda som gjorde det. Det var en som gick och spöga så förskräckligt, och de kunde inte få reda på hur det var fatt att han gick där. Till slut skickade de bud efter prästen, och han dristade sig till att tala till honom. Då sa han: "Hälften av det jag har skall falla till kyrkan, för var gång jag gått till kyrkan har jag skrapat lite på väggarna och på kyrkeklockan och strött på mina åkrar för att det skulle växa bra. Och hälften skall falla till de fattiga." Hans hustru fick inget. De hade haft ett par barn, men de hade / inte haft tur till dem, de pintes bort och dö. - De hade lagt märke till att han brukat gå så illa tidigt till kyrkan om söndagarna, men de hade inte haft reda på, vad han hade gjort där.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04186, upptecknad 1938. Texten är här förkortad.

Troll (Fjärås socken, 1938)

Det var en karl som gick förbi Debjär, och då fick han höra, hur trollens barn skrek efter bröd. Så var det ett troll som sa: "När denne karlen kommer hem, så får I bröd, för hans hustru håller på och bakar, och som han kommer i dörren, så tappar hon en kaka, och då svär han." Det gick på så vis, men karlen svor inte, utan han sa: "Ta upp na och välsigna na i Guds namn." Och så var det en bonde i Torpa som hade gått vilse. Han kom in till trollen i Debjär, och mora hade kokt vit kål och öste upp en tallrik åt honom. Soppan var varm, och han blåste på henne. Då sa trollen sins emellan: "Han är galen som blåser på maten." Bonden såg inte annat än att han var i sitt hem, och han sa: "Var i Jesu namn har du fått kål ifrån?" Men då blev han utkastad, för / att han nämnde Jesu namn. Så var det en bonde på Lunnen. Han var ute och körde och när han var nedanför Debjär, hörde han att det ropade: "Be Börta gå hem, för Löber föll i ell och brände upp sej!" Bonden talte om detta, när han kom hem. Då var där ett troll som sprang på dörren och slängde två granna kopparspänner efter sej, och dem hade de hos Pålle på Lunnen länge. Många hade lånat bort bröd och dreck till trollen i Debjär, men de hade fått lika gött igen. Här ute i Kärret på ett ställe hade de en bortbyting, och vem som köpte gårn fick han ha denne bortbytingen, och ge honom mat och passa honom, för han kunde inte gå, bara satt stilla på golvet. Men så lärde någon dem, att de skulle brygga i ett äggskal och tala om att kungen skulle komma. Ja, de ställde till och skulle brygga och sprang ut och in och hade så brått, Till slut frågade bortbytingen: "Vad har I för er?" "Jo," svarade de, "kungen ska komma hit, och vi har ingen dreck." Då sa bortbytingen: / "Är det blivet så fattigt, så är det bäst att jag tar spetera (spetorna) och går." Det gjorde han, och så blev de av med honom. I Baltaregårn i Skogbygden hade trollen tagit ett barn och lagt ett av sina i stället.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04186, upptecknad 1938. Texten är här förkortad.

Spökeri (Fjärås socken, 1938)

Det var en gammal människa i Limmanäs som dog. Min mor hade hennes vävstycke hemma och skulle bleka väven, och om kvällen tog hon in det och la´ det intill sin säng. Men hon fick inte vara i fred för den döda och kunde inte sova den natten. Det kan gå varsel, det vet jag. Jag tjänte hos ett folk som arrenderade Dal. Han var en snäll husbonde. Han blev sjuk och dog, när jag var där. Så en tid efter som han var död, så låg jag i min soffa i köket om natten, och då hörde jag att han kallade på mej, som han brukat, för att jag skulle stå upp och ge honom litet varmt att dricka, för han hade kôva (uttalas tjöva). Han inte bara kallade, utan han tog mej i armen, och när jag tittade efter på morgonen, så var där blå märken efter / tre fingrar. Det kallade de för "kramming". De gick bort på några dagar. Jag tordes inte tala om det för någon samma dag. En del blev så illa sjuka av "kramming", men det blev inte jag.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04186, upptecknad 1938.

FAQ

Var ligger De högfärdiga Vallbytöserna, Fjärås?

De högfärdiga Vallbytöserna, Fjärås ligger i Halland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Halland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.