Skräckens historia

Draculas slott som Dracula aldrig bodde i

18 november 2026 · 7 min läsning

Draculas slott som Dracula aldrig bodde i

Varje år söker sig turister till Bran Castle i Rumänien, borgen som blivit känd som Draculas slott, trots att det saknas belägg för att mannen bakom namnet någonsin bodde där. Den verklige Vlad Dracula hade sina borgar i en annan del av landet, och författaren som skapade världens mest berömda vampyr verkar knappt ha känt till honom.

Slottet som byggdes långt före Dracula

Den nittonde november trettonhundrasjuttiosju fick invånarna i Brașov tillstånd av kung Ludvig den förstes kansli att bygga en borg vid ett viktigt bergspass i Transsylvanien. Bygget genomfördes med hjälp av sachsare från trakten och stod färdigt elva år senare, trettonhundraåttioåtta. Borgen fick namnet Bran.

Det var ingen vampyr som skulle hållas inne eller ute. Bran byggdes för att bevaka passet och kontrollera handeln in och ut ur Transsylvanien. Varor som passerade belades med tre procents tull, och borgen blev en del av regionens ekonomiska och militära kontroll.

Den hade alltså redan funnits i flera årtionden när Vlad III föddes omkring fjortonhundratrettioett.

Fursten som fick namnet Dracula

Vlad III föddes omkring fjortonhundratrettioett, sannolikt i Sighișoara i Transsylvanien. Hans far, Vlad II, hade tagits upp i Drakorden, en riddarorden som kejsar Sigismund instiftat för kampen mot osmanerna. Ordet draco betyder drake på latin, och fadern fick tillnamnet Dracul.

Porträttet av Vlad III på slottet Ambras (olja, 2:a hälften av 1500-talet, Kunsthistorisches Museum Wien) (3698×4660)
Vlad III, okänd målare, 1500-talet. Schloss Ambras / Kunsthistorisches Museum Wien. Public domain.

Sonen kallades Drăculea, vilket betyder Draculs son. Det var alltså inte Vlad III som själv fick namnet genom medlemskap i orden, utan han ärvde det genom sin far. Flera hundra år senare skulle just det namnet få ett helt annat liv.

År fjortonhundratrettiosex flyttade familjen till Târgoviște, Valakiets huvudstad, när fadern tog makten. Sex år senare förändrades Vlads liv igen. Mellan fjortonhundrafyrtiotvå och fjortonhundrafyrtioåtta hölls han och en yngre bror som gisslan hos den osmanske sultanen Murad II.

Vlad skulle så småningom bli furste av Valakiet vid tre tillfällen. Första gången, fjortonhundrafyrtioåtta, satt han bara omkring två månader. Hans längre regeringstid varade från fjortonhundrafemtiosex till fjortonhundrasextiotvå, innan han återkom en sista gång fjortonhundrasjuttiosex.

Han blev känd som Vlad Spetsaren. Namnet syftar på hans brutala metoder, där spetsning användes som bestraffning och terror. Det var verkligt våld, utfört av en verklig härskare, långt innan någon författare förvandlade namnet Dracula till en vampyr.

När Vlad angrep männen bakom slottet

År fjortonhundrafemtionio kom Vlad och hans här genom Branområdet. Han befann sig i konflikt med sachsarna i Brașov, bland annat om tullar, och angrep staden. Förstäderna brändes och hundratals sachsare dödades.

Det finns en särskild ironi i detta. Bran hade uppförts av invånarna i Brașov med hjälp av sachsare från trakten, och den man som långt senare skulle bli slottets främsta turistattraktion hade alltså angripit deras stad.

Berättelserna om Vlads grymhet spreds vidare. Senare krönikor framställde honom som en blodig tyrann, och hans namn blev förknippat med brutala avrättningar. Här finns en historisk grund för hans skrämmande rykte, även om vampyrberättelsen ännu låg flera århundraden framåt i tiden.

År fjortonhundrasextiotvå tillfångatogs Vlad av den ungerske härskaren Matthias Corvinus och sattes i fångenskap i Ungern. Enligt Radio Free Europe/Radio Liberty tillbringade han tolv år i en fästning i Budapest. Han återkom senare till makten i Valakiet men dödades i strid norr om dagens Bukarest, vanligen daterat till fjortonhundrasjuttiosex, möjligen vid årsskiftet mot fjortonhundrasjuttiosju.

Borgen där Vlad faktiskt höll till

För den som vill hitta en borg som verkligen har anknytning till Vlad III är Poenari ett betydligt bättre val än Bran. Den ligger i Valakiet och nås via ettusenfyrahundraåttio trappsteg. Där finns lämningar efter en befästning som Vlad själv lät bygga ut.

Det äldsta tornet vid Poenari dateras till slutet av tolvhundratalet eller början av trettonhundratalet. Under Vlads tid byggdes anläggningen ut och blev ett av hans sekundära residens. Till skillnad från Bran finns alltså en dokumenterad koppling mellan fursten och borgen.

Enligt traditionen tvingade Vlad bojarer, medlemmar av den lokala adeln, att arbeta med bygget. Den berättelsen hör till platsens historia, men har inte kontrollerats mot någon samtida primärkälla. Den bör därför behandlas som tradition snarare än som ett säkert historiskt händelseförlopp.

Även Târgoviște har en tydlig koppling till Vlad. Staden var Valakiets huvudstad och platsen dit hans familj flyttade när fadern tog makten. Både Târgoviște och Poenari ligger i Valakiet, inte i Transsylvanien där turisterna i dag hittar det berömda Draculas slott.

Författaren som lånade ett namn

Flera hundra år senare skrev författaren Bram Stoker romanen Dracula. Hans greve var en vampyr som hörde hemma i Transsylvanien, men hur mycket visste Stoker egentligen om den historiske Vlad?

Enligt Dracula-forskaren Elizabeth Miller vid Memorial University finns det inget i Stokers bevarade anteckningar som visar att han ens visste att Dracula hette Vlad. Stoker hade hittat en kort hänvisning till en valakisk furste med namnet Dracula och en fotnot som förklarade namnet som djävul. Källan han använde beskrev inte Vlads grymheter.

Det är en viktig skillnad. Stoker verkar ha hämtat namnet, men det finns inget stöd i hans anteckningar för att han byggde vampyrgestalten på detaljerade kunskaper om Vlad Spetsarens liv.

Stoker besökte heller aldrig Rumänien, enligt Miller. Han skrev om ett transsylvanskt slott utan att själv ha sett landskapet, och Bran nämns inte i romanen. Slottet han beskriver ligger på en annan plats i Transsylvanien.

Bran Castles egen webbplats för fram möjligheten att Stoker inspirerades av ett kopparstick i Charles Boners bok Transylvania. Det är dock slottets egen hypotes, inte ett fastställt samband. Något säkert belägg för att just Bran var förebilden finns inte i källmaterialet.

Hur Bran blev Draculas slott

När man i dag ser bilder av Bran är det lätt att förstå varför borgen kommit att användas som symbol för Dracula. Det är ett medeltida slott i Transsylvanien, regionen som Stoker förknippade med sin vampyr. Men utseende och geografisk placering räcker inte för att skapa en historisk koppling.

Historikern Zoe Petre har beskrivit hur Dracula-myten blandat samman olika borgar som förknippats med Vlad. Hans egna borgar låg inte i Transsylvanien, och enligt specialister har Vlad aldrig ägt Bran. Borgen fick i stället rollen som Draculas slott eftersom den såg så pass medeltida ut.

Bran Castle använder i dag Dracula-namnet i sin marknadsföring. Samtidigt uppger slottets egen webbplats att man inte vet om Vlad någonsin intog borgen. Webbplatsen hävdar också att han hölls fången där under två månader hösten fjortonhundrasextiotvå, men den uppgiften har inte kunnat styrkas med någon oberoende källa.

Myt mot verklighet

- Det många tror: Vlad III fick namnet Dracula eftersom han själv gick med i Drakorden. Det som är belagt: Det var hans far som tillhörde orden och kallades Dracul. Sonens namn Drăculea betyder Draculs son.

- Det många tror: Vlad Spetsaren bodde på Bran Castle. Det som är belagt: Det finns inga belägg för att han bodde där. Han passerade Branområdet under angreppet mot Brașov, men slottets uppgift om en kort fångenskap där är inte oberoende bekräftad.

- Det många tror: Bram Stoker byggde sin vampyr på en detaljerad berättelse om Vlads liv. Det som är belagt: Hans anteckningar visar att han kände till namnet Dracula, men inte att han kände till Vlads identitet eller gärningar.

- Det många tror: Bran är slottet som beskrivs i romanen Dracula. Det som är belagt: Bran nämns inte i romanen. Förslaget att ett kopparstick av Bran kan ha inspirerat Stoker är en obekräftad hypotes.

- Det många tror: Vlad ägde Bran Castle. Det som är belagt: Historiska specialister uppger att han aldrig ägde borgen. Poenari och Târgoviște har betydligt starkare historiska kopplingar till honom.

Platsen i dag

Bran Castle har haft ett långt liv även utan Dracula. År nittonhundratjugo överlämnades slottet till Rumäniens drottning Marie. Det blev museum nittonhundrafemtiosex och återlämnades till prinsessan Ileanas arvingar tvåtusensex, med full besittning från tvåtusennio.

I dag är Bran ett välkänt besöksmål som tydligt använder Dracula-kopplingen. Den som besöker platsen får se en verklig medeltida borg med en historia som sträcker sig tillbaka till trettonhundratalet. Kopplingen till den berömda vampyren är däremot huvudsakligen litterär och turistisk.

Bran Castle finns på Svenska Spökkartan under namnet Bran Castle (Draculas slott). Där går det att hitta platsen och läsa om dess historia. För den som hellre vill följa den verklige Vlad III:s spår är Poenari och Târgoviște två andra platser att undersöka.

Kanske är det just sammanblandningen som gjort berättelsen så långlivad. En furste som verkligen lät döda människor på brutala sätt, en författare som lånade ett namn och en borg som passade bilden av ett vampyrslott. De hör ihop i vår föreställning, men inte på det sätt som ofta berättas.

Nästa gång lämnar vi Transsylvanien och går till en svensk kyrka där döden har fått en alldeles egen sysselsättning: Döden spelar schack i Täby: digerdöden och dödsdansen.

På kartan

Källor

Utforska vidare: Rumänien · Hemsökta slott

Fler berättelser