Skräckens historia

Mannen som hittades i fel kläder: Edgar Allan Poe

8 november 2026 · 7 min läsning

Den 3 oktober 1849 hittades författaren Edgar Allan Poe illa däran vid en vallokal i Baltimore, klädd i en sliten dräkt som inte var hans egen. Fyra dagar senare var han död, och än i dag vet ingen säkert vad som hände honom.

Ett brev från en vallokal

Det är valdag i Baltimore den 3 oktober 1849. Vid Ryan's 4th Ward Polls, en krog som också fungerar som vallokal och kallas Gunner's Hall, befinner sig en man som behöver hjälp.

Joseph W. Walker skriver till doktor J. E. Snodgrass. Han beskriver en herre som är ganska illa däran, kallar sig Edgar A. Poe och behöver omedelbar hjälp.

Poe hade kommit till Baltimore den 28 september. Vad som hände under dagarna fram till Walkers brev är fortfarande oklart, men en sak väcker särskild uppmärksamhet: hans kläder.

Den svarta ylledräkt han normalt bar är borta. I stället har han en billig, sliten dräkt, utslitna skor och en hatt av palmblad. Läkaren Moran beskriver senare en gammal, fläckig och blekt rock.

Kläderna var inte Poes egna. Vem de tillhörde, eller hur han fick dem, har aldrig kunnat fastställas.

Den 7 oktober dör Edgar Allan Poe på Washington College Hospital. Han är fyrtio år gammal.

Det finns en populär berättelse om att han hittades liggande i en rännsten. Men enligt Edgar Allan Poe Society of Baltimore saknar den uppgiften grund. Det samtida belägget är Walkers brev från vallokalen.

Pojken som aldrig blev adopterad

Edgar Allan Poe föddes i Boston den 19 januari 1809. Hans föräldrar, David och Elizabeth Arnold Poe, var skådespelare, men familjen skulle snart splittras.

Foto: Bohemian Baltimore / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Fadern lämnade familjen. Var och när han dog är fortfarande oklart, och den 8 december 1811 dog modern Eliza i Richmond, när Edgar ännu inte fyllt tre år.

Det brukar stå att hon dog i tuberkulos. Den uppgiften saknar enligt Poe Society grund, och dödsorsaken är okänd, möjligen lunginflammation.

Den 26 december samma år togs Edgar in i handelsmannen John Allans hem i Richmond. Han växte upp hos familjen Allan, men blev aldrig formellt adopterad.

År 1831 befann sig Poe vid militärakademin West Point, där han själv provocerade fram sitt avsked genom att vägra delta i lektioner och kyrkobesök.

Den 8 februari ställdes han inför krigsrätt. Från den 6 mars var han avskedad.

Virginia och sjukdomen som återkom

Den 16 maj 1836 gifte sig Poe med sin kusin Virginia Clemm i Richmond. Han var tjugosju år, hon var tretton.

Några år tidigare, omkring 1833–1835, hade de bott tillsammans med Virginias mor Maria Clemm i ett hus på 203 North Amity Street i Baltimore. Huset finns kvar och är en av platserna som går att hitta på Spökkartan.

Omkring 1842 inträffade något som Poe senare skulle återkomma till i ett brev. Virginia sjöng när ett blodkärl enligt hans egen beskrivning brast, och därefter följde återkommande sjukdomsperioder.

Den 4 januari 1848 skrev han om de gångna åren och om sin egen reaktion. Han beskrev hur han blev galen, med långa perioder av fruktansvärd klarhet, och hävdade att hans drickande var en följd av Virginias sjukdom, inte orsaken till problemen.

Det är Poes egen förklaring. Brevet ger oss hans upplevelse av åren, men är inte ett oberoende medicinskt utlåtande.

Virginia dog i tuberkulos den 30 januari 1847 i Fordham, New York. Sängen hon dog i finns fortfarande kvar i huset som i dag är känt som Poe Cottage.

Kvinnorna som dog redan före Virginia

Poe förknippas ofta med berättelser om unga kvinnor som dör. Det ligger nära till hands att koppla motivet till Virginias sjukdom och död, men tidslinjen gör den förklaringen otillräcklig.

Redan 1835 publicerade han Berenice. I september 1838 publicerades Ligeia, flera år innan Virginia enligt hans eget brev började få sina allvarliga sjukdomsanfall.

Det går däremot inte att hävda att just Ligeia handlar om henne eller att motivet uppstod när hon blev sjuk.

Mordgåtan som fick efterföljare

I aprilnumret 1841 av Graham's Magazine publicerades The Murders in the Rue Morgue. Edgar Allan Poe Society beskriver den som den första moderna detektivberättelsen.

Han skrev inte bara berättelser som senare förknippades med skräck, utan bidrog också till att forma en annan genre.

Kopplingen till Arthur Conan Doyle är särskilt tydlig. Författaren bakom Sherlock Holmes erkände själv att han stod i skuld till Poe.

Vad hände egentligen i Baltimore?

Vi återvänder till oktober 1849. Poe har förts från vallokalen till Washington College Hospital, där han dör den 7 oktober.

Något känt dödsbevis finns inte. Den enda samtida dödsorsak som angavs i pressen var congestion of the brain, ungefär blodöverfyllnad i hjärnan, enligt tidningen Baltimore Clipper.

Under åren har flera förklaringar föreslagits. Alkohol är en av de mest spridda, men har aldrig fastställts som dödsorsak.

En annan teori kallas cooping. Det var en form av valfusk där människor kunde drogas och tvingas rösta flera gånger, och teorin passar till omständigheten att Poe påträffades vid en vallokal under en valdag.

Problemet är att det inte går att bevisa att Poe utsattes för detta. Teorin förekommer i många biografier, men enligt Poe Society saknas avgörande belägg.

År 1996 lanserades en teori om rabies. Poe Society avfärdar den eftersom resonemanget bygger på ett felaktigt återgivet citat.

Hjärtsjukdom, hjärnskada och epilepsi har också föreslagits. Ingen av förklaringarna har kunnat fastställas, och dödsorsaken förblir okänd.

Läkaren Moran påstod senare att Poe ropade namnet Reynolds natten före sin död. Han återgav också vad han hävdade var författarens sista ord, men Poe Society bedömer Moran som opålitlig.

Mannen som skrev om Poes liv

Den 9 oktober 1849 publicerade New-York Daily Tribune en dödsruna under signaturen Ludwig. Texten inleddes med beskedet att Edgar Allan Poe var död och fortsatte med den föga vänliga kommentaren att få skulle sörja honom.

Bakom signaturen stod Rufus W. Griswold. I ett brev till Sarah Helen Whitman den 17 december samma år erkände han att han hade skrivit dödsrunan och att han och Poe inte varit vänner.

Året därpå publicerade Griswold Memoir of the Author, en biografisk text som förvrängde Poes liv. Han förfalskade dessutom brev som påstods komma från Poe.

Memoaren följde med standardutgåvan av Poes verk ända fram till 1875.

Det har också påståtts att Poe själv utsåg Griswold till sin litterära förvaltare. Några belägg för det har aldrig hittats.

Tre rosor och en halv flaska konjak

Poe begravdes den 8 eller 9 oktober 1849 på Westminster Burying Ground i Baltimore, i farfaderns gravplats. Graven var från början omärkt, men den 17 november 1875 invigdes hans minnesgrav.

På monumentet finns ett märkligt fel. Poes födelsedag anges som den 20 januari, trots att han föddes den 19 januari.

Från åtminstone 1949 besökte en okänd person graven natten till den 19 januari och lämnade tre rosor och en halvfull flaska konjak.

Rosorna antas representera Poe, Virginia och Maria Clemm, som ligger under monumentet. Virginia hade flyttats dit 1885.

Besökaren blev känd som Poe Toaster. En artikel i Baltimore Sun från 1950 visar att traditionen pågick senast året före, men den kan ha börjat tidigare.

År 1993 lämnades en lapp om att facklan skulle föras vidare. Sex år senare kom en ny lapp med uppgiften att den ursprunglige besökaren hade dött, och efter 1993 tycks två yngre personer ha turats om att fortsätta traditionen.

Det sista besöket ägde rum 2009, på tvåhundraårsdagen av Poes födelse. Den 19 januari 2012 förklarade museiintendenten Jeff Jerome att traditionen var över.

Ingen vet säkert vem besökaren var. Poe Society har uttryckligen tillbakavisat uppgiften att sällskapet skulle känna till identiteten.

Så hänger det ihop

– Edgar Allan Poe → Arthur Conan Doyle: *The Murders in the Rue Morgue* från 1841 räknas som den första moderna detektivberättelsen. Conan Doyle erkände att han stod i skuld till Poe.

– Poe → Sherlock Holmes: Sambandet är dokumenterat genom Conan Doyles erkännande, men det går inte att bevisa att Holmes aldrig hade skapats utan Poe.

– Poes liv → berättelserna: *Berenice* och *Ligeia* visar att motivet med döende kvinnor fanns före Virginias sjukdom. Kopplingen mellan enskilda verk och hennes liv ska därför inte tas för given.

– Griswold → eftervärldens bild av Poe: Hans förvrängda biografi och förfalskade brev följde med utgåvor av Poes verk fram till 1875 och påverkade hur läsare kunde uppfatta författaren.

Tittar- och lästips

– *The Murders in the Rue Morgue* (1841): Börja här för att förstå Poes betydelse för detektivberättelsen och kopplingen till Conan Doyle.

– *Berenice* (1835): Ett tidigt exempel på det motiv som ofta, alltför förenklat, kopplas till Virginias sjukdom.

– *Ligeia* (1838): Publicerad flera år innan Virginia blev sjuk.

– *Memoir of the Author* (1850): Griswolds biografi, som bör läsas med vetskapen att den innehåller förvrängningar och förfalskningar.

På Spökkartan finns både Poe House i Baltimore och Poe Cottage i Fordham, där Virginias död fortfarande är knuten till ett bevarat föremål: hennes säng. Westminster Hall and Burying Ground, där rosorna och konjaken lämnades, är ytterligare en central plats i berättelsen.