Skams hälsning vid dansen i Sätila

Västergötland · Sverige · Sägenplats

"Ond dag i lunden — är det långt till domen?" hälsade Skam när han kom till dansen vid Ekeberg.

Vid Ekeberg i Sätila hölls dans, och dit ska Skam ha kommit med en kuslig hälsning där han önskade ond dag och frågade hur långt det var till domen. I Hyssna berättades också att Skam en gång visat sig vid en lekstuga på Stom, där han satte sig uppe i taket och lät sig ses av de församlade.

Spökeri (Hyssna socken, 1944)

Det var ett märkvärdigt fruntimmer hemma, som kallades för gubba-däka. Hon plundrade lik. Hon passade på och gick in i likboden och tog svepningarna av liken. Det påstods att hon var ner i gravarna också och stal svepningarna från de döda. Mamma och pappa tala om detta. Denna gubba-däka hade aldrig hela kläder på sig. De föll alltid sönder i trasor. En gång kom hon in i en gård. Där var det slåttöl. Frun i huset hade satt fram en korg med nybakade kringlor. Det kom en skata och satte sig på fönstret och tittade in. När frun kom till bordet, så var alla kringlorna i småsmulor. Och kläderna höll på att falla av gubbadäka. Men då gick hon till prästen och bekände allt vad hon hade gjort. Efter den dagen / stal hon inga svepningar. Och sedan fick hon ha hela kläder på kroppen. Detta berättade folk vara alldeles sant. Min systerdotter satt en dag och sticka på en strumpa på maskin. Ett par ungdomar kom in till henne. Min systerdotter talade om detta om gubba-däka. Då flög hela strumpan ur maskinen. Och hon var precis som ett flugnät, så sönder var hon. De pratade och nojsade om gubba-däka. – Nog var detta konstigt.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04947, upptecknad 1944.

Sägner (Hyssna socken, 1927)

Odens jakt – nej, det har jag aldrig hört. Men det finnes något di kallar "Dalströms jakt." Det är en sorts fåglar, som flyger i luften på vårsidan. Dä va' en som hette Dalström, som så gärna ville jaga. Han sa', att han ville fortsätta mä dä te domedag. Därför blev han upptagen i lufta med sina hundar. Å alltid så där i halvmörkninga spelar dä värst i lufta. Nej, han jagade aldrig till häst. Jag har aldrig hört talas om Näcken.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh00948, upptecknad 1927.

Lyktgubbar. (Hyssna socken, 1951)

"De gamla talade om att de sett lyktgubbar stå och lysa över sina pengar. På gränsen mellan Skämninge och Bönås stod förr en gammal stubbakvarn. Det gick en liten gångstig från kvarnen till Bönås och där hade folk sett ljus stanna på en plats. De sa att där fanns pengar, som en lyktegubbe stod och lyste över. Det var några, som var där och grävde, men de fann inga pengar."

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh05584, upptecknad 1951.

FAQ

Var ligger Skams hälsning vid dansen i Sätila?

Skams hälsning vid dansen i Sätila ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.