Sägner från Töreboda kpg

Västergötland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Töreboda kpg i Västergötland, gjorda 1937.

Folksagor (Töreboda kpg, 1937)

Det var en gumma o en flicka som bodde på ett ställe, de var så fattiga. En kväll kom en gubbe dit o bad att få ligga. "Vi är så fattiga," sa gumman, "men du får väl bli här." På morron sa gubben: "Jag har ingenting annat att ge er för att jag fick bli här, än den här gamla krukan, men ni får ta den." Sen hade de den krukan. Då skulle det bli bröllop i kungsgården, kungen skulle till att gifta sig. Då sa' den krukan en dag: "Ja ska gå te kungsgårn, i da slaktar de de stora galta." "Nej, kära / du," sa gumman, "du kan gå sönder, o vi kan inte reda oss utan däj." "Nej, ja ska akta mäj," sa' krukan. Så gick hon till kungsgården o ställde sig där som de höll på med slakten. De, som höll på med denna, önskade att de haft något att gömma undan i, så de kunnat äta själva sedan. Så fick de se krukan, o då stoppa de i denna. När krukan tyckte, att hon fått nog, sa' hon: "Nu går ja hem!" "Nej, gå inte, förrn vi får plocka ur," sa' de. "Jo, nu går jag," sa krukan. Gumman o flickan blev översigggivna, när krukan kom hem med all maten. Nästa dag sa' krukan: "Ja ska gå te kungsgårn, de bakar i dag." Och så gick hon dit igen / o ställde sig, o de plocka i henne igen, o sen gick hon hem med detta. "I dag syr de brudklänningen," sa' krukan en morron. "Om jag hade en lapp av den," sa flickan, "o fick se hur den var!" "Ja ska gå dit," sa' krukan. Då sa de, som skulle hjälpa till med klänningen: "Om vi visste, var vi skulle gömma den!" Så fick de se krukan, o de stoppa ner den där. Men sen gick krukan hem, o när den rätta sömmerskan kom, var klänningen borta. De blev alldeles förfärade, o det blev ett letande. Men när krukan kom hem med klänningen, blev gumman o flickan översiggivna. Klänningen var nästan färdig, o flickan satte den på sig, o den passade henne. / Sen gick flickan till kungsgården, o där fick kungen se henne. Och sedan gifte han sig med henne i stället. Och den andra var egentligen en trollkärings dotter, så henne fick trollkäringen ta igen.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03928, upptecknad 1937. Texten är här förkortad.

Dräktskicket (Töreboda kpg, 1937)

Klänningarna var hopsydda förr, livet med kjolen. Kjolen var rynkad o mycket vid, 5 à 6 alnar runt om. Livet var slätt o knäpptes framtill med hyskor o hakar. Runt halsen var bara en kant. Sen tog man ett kläde om halsen o stoppa ner innanför livet, så man inte frös. Ärmarna var bara raka, på senare tid tog de sig för med att sy linningar på ärmarna, men det var ej förut. Vid sorg hade de svarta klänningar mmed vita förkläden, o långa band till dessa samt vita schaletter. / "Stycke o mössa" såg jag några gamla som hade, men de hade dem ej på sig. Det var mössor i olika färger, röda, blå, vita o svarta. annars hade de huvuddukar av siden med fransar på, och unga kunde ha "bahytter" av siden. De hade "koltar", en lång, rak kappa, fodrad o stoppad, så att den var tjock. De hade krinolin en del, det var när de skulle vara fina o klädda o till kyrkan, o de hade svårt att komma genom dörrarna. "Bandkrinolin" var med rader av band, som fjädrarna hängde emellan. På danstillställningar var det skälmaktiga pojkar som knäppte opp fjädrarna för flickorna, o då stack det dem på benen. / Vid konfirmation förr hade flickorna bara svarta klänningar. Och brudklänningar var svarta, med lite vitt omkring halsen kanske, krus eller krage. Linnen syddes av två sorters tyg, blångarnsväv nertill o linväv opptill, "överdel" o "närdel". Mamma hade så. Sen blev det bomullstyg i överdelen. "Stubb" var en underkjol, gjord som ett stickat täcke. De hade inga kalsonger då. Sen hade de "pälsakjolar" av berett fårskinn alldeles som pälsarna. Kvinnornas pälsar var korta, som en livtröja. Träskor hade de i vardagslag, annars var det läderskor. / Kararna hade livpälsar, lite rynkade baktill, o så hade de svarta läderbälten runt om. Deras pälsar räckte till mitt ner på benet. Det var vanliga plagget i skogen o ute på vägarna när det inte var snö eller regn, då hade de en vadmalsrock. Till skörden vävdes kläder av blångarn, byxor o tröjor som inte var varma.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03928, upptecknad 1937. Texten är här förkortad.

Julafton (Töreboda kpg, 1937)

Korna fick en brödbit på julaftons kväll o lite bättre hö, o så sa man till var ko: "Ät o må väl nu, i kväll är det julafton!" Och sen när man gjort färdigt o gick ut, skulle man önska dem god jul. Så gjorde vi hemma, det lärde mamma oss. De sista julförberedelserna skulle vara färdiga julafton klockan tolv. Och ved skulle bäras in förut, stora "la", egentligen skulle den räcka till tjugondagen, men det gjorde den ju inte. Till julbrasan skulle vara fin ved, o så såg man efter, om det / var spår i den på morron. Vette spåren utåt, skulle någon i huset dö under året. Julbrödet låg på julbordet åtminstone en vecka, alla, som kom, skulle bjudas på lite ost o bröd. På julafton doppa de alltid i grytan. De tvätta sig ordentligt på julafton för att vara rena till jul, tvätta sig i huvudet o på halsen, o husmodern skulle tvätta allihop, den ene först o den andre efter. Det vattnet fick inte slås ut samma dag utan att man lagt en ellaglö i det, då var det inte farligt, ingenting ont kom åt en då sen man tvättat sig. På julafton e.m. fick man fint bröd o ost i st.f. kaffe. / Och så skulle man titta ut genom fönstret, när man satt till bords på julkvällen, om man såg skuggan av allihop. Den, vars skugga var borta, skulle dö under året sedan. Om ljusen på julbordet rann, det var inte bra, de skulle brinna riktigt jämnt o stadigt. Men vad det betydde, vet jag inte. Men ljusen brann inte om julnatten, vi släckte dem, när vi la oss. Men maten skulle stå kvar på bordet under julnatten ifall någon död ville komma hem o äta, så skulle det stå kvar åt honom. Men det var bara julnatten, som all maten stod kvar, inte de andra nätterna sedan, då var det bara julbrödet o barnens "julakaker" / som var kvar. Maten till jul var fisk o "viter gröt", o så fick man om nyår o trettonde också. Om juldagen, när man varit i julottan, skulle man hålla sig inne o inte gå bort till andra ställen.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03929, upptecknad 1937.

FAQ

Var ligger Sägner från Töreboda kpg?

Sägner från Töreboda kpg ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.