Sägner från Horreds socken

Västergötland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Horreds socken i Västergötland, gjorda 1922–1943.

Horreds socken, 1922

Äldre minnen från hänsvunna Jular ! Då göres början med "Lusse" Luciadagen ! Dagen inger högtidlighet i sinnet, såsom föregångare til Julen. Då ville den äldre generationen ha tröskningsarbetet med präl "Slaga" afgjort, De som hade mer att tröska och var bråskande, började kl. 5 på höslotten och slutade kl. 8 på kvällen. Och svinslakten var lusse för mängden en betämd tid, Dels derför att det var undangjort i god tid före jul, dels lika mycke derför att festligheten med lite lite extra fägnad med med eller mindre stimulantia skedde på samma gång, Så närmar sig juj, Då göres början med julaftonsmorgonen då en sup bjöds på sängen, Kaffe brukades då för tiden inte bland allmogen uti mina yngre år. Och när morgonsysslor undanstökats, Dekorera des med att spika upp granar vid ytterdörrar Och att sätta ut julkärven fogla- eller bygdespråk fulanek Uder tiden på förm kommer knekten att hämta julkost han var såväl som knektar i almänhet illa ordant enär utroten kunde vara 1 mil bort från stamroten, Det var då först att fägna hederligt, med mat och dryck, De som var ordentliga karar, för dem var det nog så högtidligt, för andra blev det en mer eller mindre besvärlig florshuva samt skrål och oväsen, Folk var så vandeliga så de sade att komme inte knekten viste de inte att det var jul, vår knektarote bestod av 5 bönder på ett mtl stamrote, och 2 dito på ett halv mtl utrote, "Apropos" Julkosten så ville den ene inte vara sämre än den andra så det blev en hel börda med sovel stora fina julkakor saml diverse småbrö, Sedan var det riksbekanta att doppa i grytan Så närmar sig kvällningen då kreaturen skulle var fodrade och sysslorna gjorda förrän julen ringdes in, Så vars julhalmen in i en 10 a 12 stukor "kärvar" vackra och väldoftande, vilka breddes på golvet efter det juleljus tänts.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff00329, upptecknad 1922. Texten är här förkortad.

Kyrkogrim. (Horreds socken, 1943)

Det var en flicka, som hade fått löfte om en sidenklänning, om hon tordes gå till kyrkan tjugofyra gånger en jula natt. De hade lagt en grisfot i kyrkan, och i den är det tjugofyra leder, och nu skulle hon ta en led var gång, och så hade hon sidenklänningen på sig. För var gång hon tog en led, så sa det: "Mitt öga e rött", men hon svarade inte. Men när hon kom dit den tjugofjärde gången, så var hon inte rädd längre, utan då sa hon: "Mi röv e svart". Då var det något, som rev sönder hela klänningen för henne. Det var nog ingenting annat än vården. För var kyrka har sin vård. De byggde alltid kyrkorna på ett djur. Horreds kyrka är byggd på en häst och Surteby på en tupp. / En i Horred råkade ut för den hästen en gång. Det var så, att i gamla tider gick de tillsammans och spann. De kallades för rockeser. Så skulle de gå över kyrkogården, och det var det en som visste om, och så var där en öppen grav, och i den hade han lagt sig, och skulle skrämma dem. När de nu kom, så reste han sig upp och hade ett lakan över sig, men i detsamma började det sasa under kyrkan. Han sprang sin väg allt vad han orkade, men rockeserna hörde, hur vården var efter honom och slog med hovarna i muren.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04829, upptecknad 1943.

Gastar. (Horreds socken, 1934)

Två män från Istorp var ute på Fävren för att taga upp en långrev. Men när de kom fram till platsen för fisket, så kunde de inte hitta flötet. Brädlappen, som de sett flyta på vågorna den föregående gången, var och förblev försvunnen, hur de än sökte. Då ropade det bort i berget: "Den sack, den sack." " Det var lögn", sade den ena av männen, "för den flöt, när vi lade ut den". "Hur .m.m," sade det då i berget. "Tig,", sade den andre mannen", annars blir I olycklig !" Men den förste tog sig till att härma gasten. Då blev det möjligt för fiskarna att komma i land. Vid vilken strand de än lade till, så var gasten där före dem och kastade sten. Slutligen kom männen överens om att försöka lura gasten. De låtsades sätta kurs på motsatta stranden, och gasten gav sig av dit. Men plötsligt vände fiskarna om, hoppade i land och sprungo hemåt för livet. Som de hade kommit in och stängt dörren, kom de en sten farande efter dem, som krossade dörren i småbitar. Och / de fiskredkap de hade i båten blev fördärvade. Nät och revar blev alldeles förknutna. Det hette, att de blev gastaknutna.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03317, upptecknad 1934.

FAQ

Var ligger Sägner från Horreds socken?

Sägner från Horreds socken ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.