Prästen Törnblom och Hornpelle i Fagered

Västergötland · Sverige · Sägenplats

"Ställ dig på min kappa, så får du se vem som dansar med dem", sa prästen — och drängen såg Hornpelle mitt i lekstugan.

Prästen Törnblom i Fagered var känd som en sträng svavelpredikant. På väg från ett sockenbud sägs han ha stannat vid en lekstuga och tagit med sin dräng fram till fönstret. Han bjöd drängen att ställa sig på hans kappa, och då såg denne plötsligt Hornpelle — den onde själv — mitt bland de dansande.

Lucia-dagen, till Knut (d. 7 jan.) (Mårdaklevs socken, 1933)

Förr firades Luciadagen – den 13 dec. – allmänt, här i orten och då började man "få på hänn", att Julen var i annalkande. Då började förberedelserna till Julen, med julbak och bryggd av julölet. På den tid då husbehovsbränningen var tillåten, var julbrännvinet redan färdigt, och sedermera inköptes alltid ett försvarligt kvantum härav, först för ett värdigt firande av "Lusse" och det egentliga "jula-brännvinet". Man kunde naturligtvis ej värdigt fira "Lusse" utan brännvin, och än mindre julen, - "Ingen Jul utan brännvin", hette det allmänt. "Lusse-môre" ville man slakta "julgrisen", om det var möjligt, men som det fanns flera grisar än slaktare, så kunde inte alla få slaktat "jula-grisen" på "Lusse-môre", men slaktarn gick alltid dit han brukade få de flesta lussesuparna. Att på den tiden slakta en gris utan brännvin, var ju lika omöjligt som att döpa ett barn utan vatten. / Vid skållningen av grisen, var det icke vattnet som verkade, utan brännvinet, "som var med och när vattnet". – På ottan, då slaktaren kom och väckte husfolket, tog man sig först några s. k. "loppe-supa", medan kvinnfolken gjorde upp eld i den öppna spisen, i köket eller storstugan, - där slakten skulle försiggå – för att värma "skålle-vattnet". – Sedan intogs "Lusse-beten", bestående av ost, smör, bröd, honung o.d. vad huset hade att bjuda på samt en liten ”syp” emellan nästan varje tugga. – I senare tider, sedan kaffet kom i allmänt bruk, drack man en a’ två a’ tre små "gökar" (kaffe-halvar), ty nu var ju "môre-kaffet" kokt. – Sedan man nu fick sköljt nu allt detta goda med ytterligare några "småsupar", så var man i stämning. Slaktar’n tog nu "svinahårsrepet" i den ena näven och "den store kniven" i den andre och man gick så ut för att leda fram "nassen" till "slaktabänken". – Var det på ett "bra ställe", så vankade det nu, då grisen blivit stadigt "fastsurrad" vid "slakte-tavlan"; en liten stickesup – innan stickningsproceduren började.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03082, upptecknad 1933. Texten är här förkortad.

Gastar. (Mårdaklevs socken, 1934)

En de kallade Rallen hade varit på Kattarp och lånat en skrubbestol. När han kom på Kattarpa mosse, blev stolen så tunger. Då skrek Rallen till: "Du får la ri'a vackert!" och så slängde han skrubbestolen i backen; då blev han av med gasten. Det var en gubbe, som satte sig bekom en buske och lossade byxorna. Så fick hon höra en som sprang och ropade: "Råbäcken, rågången, jag ångrar!" Det var en lantmätare, som hade tagit mutor och mätt galet. Då sa' gubben: "Ja, dä må du väl göra." Men strax fick han en spark i bakänden. Sen skratta' gasten.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03313, upptecknad 1934.

Troll (Mårdaklevs socken, 1934)

I Kleva berg i Mårdaklev bodde troll. Bergatrollkäringa var framme i Karlsgårn och tog juladricken ifrån dem en gång. Då kom det bud efter henne. "Bed Dårdi gå hem, för Dinter har trillat i elden och bränt upp sej!" Hon hade inte varit synlig förut, men när hon sprang ut, fick de se henne. Nej, de har inte sagt, att hon lämnade något kärt kvar.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03313, upptecknad 1934.

FAQ

Var ligger Prästen Törnblom och Hornpelle i Fagered?

Prästen Törnblom och Hornpelle i Fagered ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.