Sägner från Varnhems socken

Västergötland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Varnhems socken i Västergötland, gjorda 1928–1941.

Gengångare hindras gå igen. (Varnhems socken, 1928)

Hade någon person dött, som man misstänkte skulle gå igen, så skulle någon samla upp de sista dropparna i glasen varur begravningshästerna druckit före de begåva sig iväg med liked. När likföljet kommit ett stycke ifrån hemmet, skulle den som hade spritresterna, passa på att tömma ut vätskan på obemärkt som möjlig, på väg imellan liken och begravningsföljet. Den döde har efter detta sedan ej makt att komma över det stället, om han skulle försöka gå igen till sitt förra hem. En kvinna i Varnhem gjorde på detta sätt en gång, men när hon i hastigheten skulle tömma ut spritresterna på vägen gjorde hon detta så hastigt att vätskan kastades rakt över vägen och kom på en intill vägen stående vattenho där förbifarande / brukade vattna sina hästar. Nattetid, efter den dagen ville ej hästar gå förbi stället, där vattenhon stod, eller dricka därut. Detta trodde folk berodde på, att den döde var ute på gengångsfärd, men kunde ej komma längre än till vattenhon. Hästar ha förmågan att se mycket vad ej en människa blir varse.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01403, upptecknad 1928.

Domare och rättsväsen (Varnhems socken, 1937)

När Mördaren Furberg 1862 låg på ransakning i Skara nekade han envist att bekänna att han tagit livet av sin fästmö vid Kungsbron intill Höjentorp. Hur di ansatte honom fick de inget ur honom men en morgon bad han självmant att få erkänna sitt brott. Han hade under natten sade han haft besök av fästmöns vålnad, som bett honom att för sin egen, fästmöns och de två liv hon burit under sitt hjärta bekänna. Han sonade sedan brottet på häradets avrättsplats mitt för Löten.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04045, upptecknad 1937.

Farsoter (Varnhems socken, 1941)

Det är en kyrkogård från digerdödens tid i Eggby. Där är en hage som hör klockaren till, och i den hagen får de inte röra en torva, men kreatur får gå och beta där. Har inte hört att de grävde ner någon levande för att hejda pesten. Men jag har hört att när de byggde ny kyrka på ett ställe, grävde de ner en tös levande där de skulle ha kyrkan. "I häver lort på mi smörgås", sa tösa. (Vet f.ö. intet om kyrkogrim)

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04617, upptecknad 1941.

FAQ

Var ligger Sägner från Varnhems socken?

Sägner från Varnhems socken ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.