Sägner från Tidavads socken

Västergötland · Sverige · Sägenplats

2 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Tidavads socken i Västergötland, gjorda 1942.

Näckens polska (Tidavads socken, 1942)

Denna sjöng ungdomen och spelade på sina lekaftnar vid Sparresäter förr i Världen. Djupt i havet på demantehällen Näcken vilar i högan sal Nattens tärnor spänna mörka pällen, över skogar, över berg och dal Kvällen härlig står i svartan högtidsskrud När och fjärran ej en susning intet ljud stör det lugn som över nejden rår När havets kung ur gyllne borgen går. I min barndom fanns ingen speleman i Tiavad, när Tiavadsungdomen om lördagkvällarna samlades till dans på broarna fick de inte Ribbenås- Kalle / att gå dit, för under bron bodde en musikalisk ande, som inte gillade olåten. Ville de ha honom att spela, måste de hålla till på grannabacken, där Undells affär nu ligger. Mellan Nykvarn och Tiavads broar ligger en ö i Tidan, den hette i min barndom Näckholmen, och här sades Näcken bo. Hit kom pojkar ända från Kunnekulletrakten för att lära sig Näcklåtar. Om den Näcken sade de gamle, att han hade sitt område från sjön Östen till fallen vid Nykvarn, här for han omkring och höll öga på fiskarna. När han behövde verktyg och redskap, tog han tjänst som dräng någon sommar. Att det var en vattenmänniska kunde man förstå av, att han aldrig tog tjänst på andra gårdar än sådana, som hade strandrätt, vidare ville han ha sin avlöning i verktyg och så gick han aldrig någonstans. / Frugårds son gick med en tjurlänk en gång utmed ån, som han gick där delade sig vallen och upp kom en häst ur vattnet. Han kastade tjurlänken om halsen på hästen och han följde snällt med. Sedan smidde de en bit av tjurlänken till en kedja om halsen på honom och han förhöll sig lugn. De kunde dock aldrig köra i par med honom, för då slog han sönder kamraten. Med den hästen brukade de maderna i tre år, men en morgon var han borta och tjurlänken låg på stallgolvet.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04677, upptecknad 1942.

Varulf (Tidavads socken, 1942)

Far talade om en varulf, det var en som liknade gasten och bodde i skogen. Han levde på lik och barn. Han satt i träden och slog i grenarna så att det dånade. Far hörde det en gång och undrade, vad det var, med samma han fråga, så kom det en tallkrona farande om öronen på honom, så det sjön om det. Varulven var både människa och djur, när han var människa, var han den snällaste person som fanns, men han kastade ingen skugga.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04677, upptecknad 1942.

FAQ

Var ligger Sägner från Tidavads socken?

Sägner från Tidavads socken ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.