Sägner från Öckerö socken

Bohuslän · Sverige · Sägenplats

2 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Öckerö socken i Bohuslän, gjorda 1926–1933.

Fiske (Öckerö socken, 1933)

Hummerfisket, som skedde med tina, började på sensommaren och höll på till fram i oktober, då man började med koljebackorna. Min farfar var den förste, som började med hummerfisket med tina här på Knippla. Han hette Torger Andersson. Han började med hummerfisket någon gång i början på 1800-talet, och det var så gott om hummer, att fick man inte ett tjog på var kupa, var det dåligt. Vid Pölsan satte man tinorna på 3 och en halv famns djup, och var det stillt, kunde man ligga och titta tills det var tjoget fullt i kupan. Man fick alltid dra´ kuporna två gånger om dagen, för annars blev det så många i den, att de beto sönder varandra. De tinor, man då använde, voro lika de, som nu äro i bruk. Att de äro flata i motsats till dem, som förekomma norr över, beror på att vi vill ha dem flata för att de skola stå stadigt i hög sjö. Förr tjudrade man alltid såväl hummer som krabbor. Krabbor tjudrades kring de båda benen, som äro längst borta från klorna. Man tjudrade med känsor / Romhonorna tjudrades alltid omkring mitten, för att de skulle kunna ha stjärten rörlig och sålunda hindra ålarna från att äta upp rommen. Förr fanns här två stycken hummerfiskare, som alltid brukade skära klorna även på hummer, detta brukades annars blott på krabbor. (Skära hummern ersatte ombindningen av klorna. Man stack med en spetsig kniv inne i haket mellan klons rörliga och fasta del (= pilen på fig), se fig. och skar på så sätt av senan). Den största klon på hummern kallades för "hammerkloa", hummer som saknade båda klorna kallades för "gåppar". Av klon brukade man göra "klypa" till barnen. (Se fig.) En stor klo till en jättehummer användes till kaffemått. Det gick ett halv skålpund i den. Snöre med en knut på var sida om den rörliga delen, i vilken var två hål som figuren visar. Pilen anger var man "skar" hummern, då man inte band om klorna. Snörets fria ända lindades ett varv om handen och genom att draga något åt sig, höll man klons lösa del kvar i sitt läge.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff02013, upptecknad 1933. Texten är här förkortad.

Offerhögar (Öckerö socken, 1926)

På Källö Öckerö socken i Bohus län var det fordom sed att folk som flöta i land blevo rösade. Det tillgick på så sätt att liket höljdes av stenar. Och sedan brukade all som gingo förbi kasta 'en sten på röset. Detta jordes därför att gasten ej skulle göra dem något ont. Rundt platsen hörde folk ofta gastskrik.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff01407:b, upptecknad 1926.

FAQ

Var ligger Sägner från Öckerö socken?

Sägner från Öckerö socken ligger i Bohuslän, Sverige.

Fler hemsökta platser i Bohuslän

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.