Sägner från Klädesholmens socken

Bohuslän · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Klädesholmens socken i Bohuslän, gjorda 1923–1960.

Spöken o. gastar (Klädesholmens socken, 1923)

1/ Ett fattighjon, som bodde på Klädesholmen, var litet egen, så hon släppte knappt in grannarna. När hon var död, kom hon till Ola Hansson och sade till om det. Han gick då dit, och fann att det var sannt. 2/ På Vanholmen och Stallen var förr gastar. En man kom roende där förbi och fick ett spöke*) i båten. Det var så tungt, att båten höll på att sjunka. Spöket befallde honom att ro till Stallen, / det var nog en som var stensatt där; vi bruka breda tång över och kasta sten över ilanddrivna lik; det kalla vi för "russer" /. Då de kom fram till Stallen blev där ett fasligt slagsmål, och han kunde inte komma därifrån med båten. Spöket, som hade flera kamrater på Vanholmen, ropade till dessa: "Ska jä gasse han mer?" - "ja", svarade det från Vanholmen. Efter en stund frågade spöket detsamma igen, och nu svarades det från Vanholmen: "Nä, no har han fått nog". Så fick fiskaren ro spöket tillbaka till Vanholmen, och först sedan kunde han ro vart han ville. Detta var i berättarens fars tid. 3/ Berättarens far och farbror stodo och sågo på en vrakstump, som de tänkte använda till bränsle. Då kom där en och slog till lampan, så lampan trilla ner. 4/ I berättarens hus spökade det så att mor hans måtte gå bort till sin svägerska ibland. Rätt som hon satt kunde de kasta ikring alla vedträna på loftet. Spökeriet i det huset tog inte slut förr än 1856; då vände de huset så det kom att stå i kors mot sin förutvarande riktning. Anledningen till spökeriet var troligen att en besättning blivit lagd på platsen. Då berättaren skulle bygga veranda, fann man vid grundgrävningen ben efter människor. *) Det är möjligt att berättaren använde termen gast; minns ej så säkert vilket - Uppteckn:s anm.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff00652, upptecknad 1923.

Spökskepp, dödseglare (Klädesholmens socken, 1923)

1/ En med trä lastad båt brann upp utanför Paternosterskären någon gång i mitten av 1800-talet. Sedan har den båten spökat många gånger, och berättaren m. fl. ha sett den med egna ögon. Den brukade visa sig före storm. Den brukade komma från NV och gick till den kom i närheten av Marstrand, där den försvann. Den båten kunde förvandla sig till ångbåt och till skepp. Många rodde ut för att lotsa den i land, i tro att det var en verklig båt, men då de kommo i närheten, försvann den. 2/ Den 1 aug. 1881 låg en fiskebåt från Klädesholmen för ankar vid Jäden. På natten fick vakten se ett segelfartyg komma för fulla segel rakt på dem. Han purrade då de övriga, men så fort de kommo upp, försvann seglaren spårlöst. Sedan blev det så svår storm, att båten gick i drift och låg och drev till kl. 11 nästa dag.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff00652, upptecknad 1923.

Tomtar (Klädesholmens socken, 1960)

Det var en bondgård på Tjörn, där det fanns en nisse. Så kom en ny ägare, och han ville ha bort nissen. Han ville inte förarga nissen, för då skulle han dra så mycket ifrån gården som han hade dragit dit, och därigenom skulle bonden bli utfattig. Men en piga åtog sig att skrämma bort nissen. Då hon visste att han var i fähuset, tog hon en duk över huvuset, lyfte upp kjolarna över ändan och gick baklänges emot nissen. Då blev han rädd och sprang och sa: "Det har kommit att sådant styggt djur i fähuset, så jag kan inte trivas där. Jag får ta och flytta härifrån."

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff02553, upptecknad 1960.

FAQ

Var ligger Sägner från Klädesholmens socken?

Sägner från Klädesholmens socken ligger i Bohuslän, Sverige.

Fler hemsökta platser i Bohuslän

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.