Sägner från Hjärtums socken

Bohuslän · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Hjärtums socken i Bohuslän, gjorda 1930–1942.

Dymmelveckan. Blåkullafärd (Hjärtums socken, 1942)

Dymmelveckans dagar var: Svarte måndag, Vite tisdag, Aske-onsdag, Skär-torsdag, Lång-fredag, Påske-lördag. De dagar, som föregick lidandesdagen, betraktades alltid som centrum för oväder. - Alla spinnrockar uttogos lördagen före dymleveckans inträde. Bakning och rengöring skulle under denna vecka. Om påskafton sköt så många som hade pistol och gevär skott efter troll och deras biträde påskkäringarna, som då var på fest hos Hin onde. De reste skärtorsdag natt och kom tillbaka på påskafton om kvällen eller på natten. Då möttes de som sagt av gevärssalvor. Blev de sårade, damp de ner som krymplingar. En del klarade sig för skotten och kom hem och skötte sina jordiska sysslor till nästa påsk. En del återvände, skrämda av skotten, tillbaka till Blåkulla igen. Under hela fastlagstiden var det förbjudet att an- / ordna nöjestillställningar av något slag. Fastlagstiden var slut om påskafton. Den dagens morgon lossade man ett skott upp genom skorstenen för att fördriva trollpackor från hemmet. - Långfredagen och påskdagen besöktes kyrkan. Särskilt långfredagen var en stillhetens dag. Då övades läsning av både ung och gammal. Evangeliet och Akten lästes högt och tydligt av var familjemedlem för sig. - Till frukost åt man under påsken smörkaka och brynost. Middagen bestod av mjölgröt med smör, socker och kanel. På morgonen och på eftermiddagen vankades kaffe med dopp. Som kvällsmål förekom potatis och kött samt efteråt mjölk. Ingen slakt förekom vid denna tid. Men man började nu äta av spikfläsket, som upptagits i mars och hängts på spikar. Det slaktades på en medelstor gård före jul två stora svin, vilket gör fyra stora skinkor och fyra mittstycken. Bogarna är ärtefläsk. Till samma ändamål användes skinkornas ben. De två mittstyckena gick åt till stekning från jul till midsommar. - Fårlåret och koköttet torkades i svag ugnsvärme. Denna konserveringsmetod användes för att köttet inte skulle bli för hårt. Fårköttet äts som skinka 'speket'.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04719, upptecknad 1942.

Naturföremål (Hjärtums socken, 1942)

Jaha, det har de haft för sej i Hjärtumskogen att det var två vallhölingar, som slog ihjäl varandra. Det var en tös och två pojkar. Det var det att de blev oense om tösen, de ville äga henne båda. Hon hade skullat gått emellan dem och fått sina slag, hon med. De dog alla tre, tösen med. Pojkarna hade sprungit ett litet stycke åt var sitt håll, den ene åt Forshälla och den andre åt Hjärtum. De blev inte begravna på annat vis än att de kastade sten och jord över dem. Det var en gammal sed att de skulle kasta för att de inte skulle få otur och det skulle ligga kullar där till minne. (Inte tal om att de döda blev gastar)

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04797, upptecknad 1942.

Klokskap. (Hjärtums socken, 1930)

Om en person råkar gå vilse i skogen, sades det förr att trollen vållat det. Han skulle då gå upp på det högsta berget i närheten och vränga kläderna. Då fick inte trollen någon makt längre. Alla närmare släktingar till ber. på fädernet samt ber. själv har innan de blevo döpte burit vidstående amulett av silver i en silkesnodd om halsen. Man skulle aldrig ropa helt runt i ladorna, för då kom ej skörden att räcka till nästa år. Om det mesta var uppfodrat, och man väl behövde de sista stråna, fick dessa dock ligga.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff01856, upptecknad 1930.

FAQ

Var ligger Sägner från Hjärtums socken?

Sägner från Hjärtums socken ligger i Bohuslän, Sverige.

Fler hemsökta platser i Bohuslän

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.