Sägner från Högås socken

Bohuslän · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Högås socken i Bohuslän, gjorda 1941.

Folk under jorden. (Högås socken, 1941)

Min fasterman, vi kallte honom så, för han var gift med min faster, han hade en gård på Orust. Där blev alltid kora modstulna, de kallart. De blev så sjuka och hängde med öronen och ville inte äta. Då hade det varit något spöke, som var inunder jorden, som hade gjort det. Man kunde skicka efter en spåkäring för sådant där. Hon kan laga de förstås, för styggt kan driva ut styggt. Min syster hade plats hos dem. De hade sagt till honom att han skulle gräva ned en av korna levande, så skulle det gå över. Om det nu var han, som gjorde det eller om jag har hört det om någon annan. Men det var nog han. Han gjorde det. Det sista de hörde var ett tungt pustande från kon. Men det hjälpte inte. Min syster sa att det var bäst att flytta ladugården för de, som är inunder de flytta inte utan de / blir sittande där. Och det gjorde han då, förstås. Och sedan blev det bra med korna. En karl, som var hemma på gården sade en gång, att där kom in en karl om kvällen och sade att den och den kon hade skitit i hans grötfat. "Jaså," sa bonden då. "Då ska jag flytta henne då." Och sedan så blev det inget mer. Det var spöket förstås som hade gjort sig till karl. Men det var ju snällt av honom att komma och säga ifrån och inte göra något ont utan varning. Och sedan blev det inte något mera. Om de är onda änglar eller besatta av onda andar vet jag inte. Men de är inga riktiga människor naturligtvis. Förr var det så mycket sådant här. Men det är borta nu. De var inga tomtar för en tomte bor ovanpå. Och han som kom och sa till om kon var inte klädd som någon tomte utan han såg ut som en människa. Hade han varit tomte, så skulle han klätt sig som en tomte. Men det var ett spöke. De brukar inte visa sig så ofta. Men de kan förskapa sig till både / vackra och stygga människor och till en ljusens ängel. Och de kan skapa sig till en vanlig karl också. Landsmålsarkivets kortfrågelista 1. I 1. Ja det var något slags spöken under jorden. 2. Vi hade inte något särskilt namn på dem. II 2.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04560, upptecknad 1941. Texten är här förkortad.

Troll? (Högås socken, 1941)

I ett berg bodde ett spöke, som hade en storer, viter katt. En karl gick förbi och fick se katten. "Jag ska se efter vad de är för en," sa han. Men då sprang katten och hoppa rakt in i berget. På samma ställe kom kyrkoherden en gång på väg till kyrkan. Då stod det en käring där med ett glas i handen. Det var själva spökekäringen det! Hon sa till prästen: Han ska få detta här och styrka sig med. Men prästen sa: Jag är inte törstig ännu." Då sa hon att han kunde ta glaset och dricka ur det sedan när han blev törstig. Men prästen tyckte inte att han ville sitta och och hålla i glaset. Då när hon inte fick honom att dricka av det tog hon och hällde det över hästen. Jag hörde aldrig om hästen blev skadad eller inte för det hände långt hemifrån på / Orust. Det var visst en Orustbo, som berättade det, när han var och köpte potatis hos pappa. I berget hade de stora rum, tänker jag. Katten skulle inte ha kunnat hoppa in annars. Barn kunde bli bortbytta sa de. Men då satte man en stor stoppnål vid fötterna, när de skulle bäras till dopet. Det skulle visst hjälpa. Jag vet inte om de kan byta bort barnen när de är inomhus. De kan väl komma in med sina egna då, men jag tror inte, att de kan komma ut med barn, som är av kött och blod. Då får det allt vara utomhus.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04560, upptecknad 1941.

Tomte (Högås socken, 1941)

Min pappa har sett en tomte en gång. Och jag har hört tals om tomtar. På ett ställe hade de hus i en ladugård, kan jag tro. Drängen kom, för han hade oxar att ge mat. En gång blev han arg på en oxe och sparka till den, men då fick han en duktig örfil av tomten. Och sedan våga han inte slå till någon oxe mer. En gång var drängen oppe på rännet och skulle ta ned hö. Men så ramla han utför. Då skratta tomten, för han tyckte att det gjorde gott åt en att ramla. - Tomten kan vara snäll och hjälpa till så att de får mycket mer än de ska ha. Men det är ju inte rätt förstås att han tager ifrån andra. Men då ska de muta tomten först. Det var en stor gumma en gång. Hon såg tomten komma och bära på ett ax. Och tomten pustade så. "Är det något att pusta för det där axet" sa hon. Men då svarade tomten: "Skulle jag dra ifrån dig, så mycket jag gett dig, så skulle / du se hur mycket du hade kvar." Tomten är förstås klädd så som de brukar vara utritade. Annars kan man inte känna igen dem förstås.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04560, upptecknad 1941.

FAQ

Var ligger Sägner från Högås socken?

Sägner från Högås socken ligger i Bohuslän, Sverige.

Fler hemsökta platser i Bohuslän

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.