Sägner från Lyrestads socken

Västergötland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Lyrestads socken i Västergötland, gjorda 1937.

Svartkonst (Lyrestads socken, 1937)

Det var på ett ställe här, som de hade så mycket råttor. En gång gick mormodern där ut, så råttorna skulle höra henne o sa': "Nu får ni gå härifrån! Ni får gå te Sandbergs!" Det var ett grannställe, o där fick de så mycket råttor sedan. Om det var på ett ställe som de hade mycket löss, så kunde en vuxen kvinna där ta en flicka med sig, o så gick de till ett annat ställe o sa' när de kom in: "Vill Ni ha främmat?" Om de då svara: "Ja, ni är välkomna!" så flydde lössen över till det stället. Det var en pojke i Veslakärr här i / Lyrestad, som hette Karl Olsson. Han kunde uppenbara saker, som ingen annan visste. En gumma hade tappat bort sina får o sa: "Ja vet inte, hur ja ska få igen mina får." "Jo, de är oppe i Amnehärad," sa Karl, "på ett ställe där det är så bra fårbete." Och där var de också. Han hade fått denna förmåga på det sättet, att han en gång druckit ur e "väschel" (kallkälla), o när han druckit, fick han se en vit orm i källan. Då blev han så rädd, hade han sett den förut, så hade han inte vågat dricka. Det var många, som for dit o frågade honom om saker o ting. Men så sa' prästen till honom: "Bry dig inte om detta, det blir bara bråk!" Och sedan tog han inte mot någon. I Hellsås här i Lyrestad slog åskan ner för 102 år sedan o husen där / brann undan för undan. Då var de efter en gammal knekt från Guntorp här i Lyrestad, han hett Lax. Då stod två stugor där så tätt ihop, den ena brann, men den andra hade ej börjat brinna då ännu. Så sa Lax: "Den där kan väl få stå kvar!" Så gick han mellan stugorna där, de två, o då blev den stugan kvar, elden gick inte dit. Annars brann allt ner utom den stugan. Men gumman, som bodde i stugan, blev arg, för de andra skulle få nya hus, men inte hon. Min mor var med om den eldsvådan, hon var 9 år då, det brann för dem också. Lax hade lärt sig trolla i Finska kriget. Han kunde också "stämma blod." Om han bara fick veta om olyckshändelsen, så stanna blodet med samma, han behövde ej vara där själv.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03922, upptecknad 1937. Texten är här förkortad.

Troll (Lyrestads socken, 1937)

Kyrkan här i Lyrestad skulle först byggas i Guntorp här i Lyrestad. Men de sa' att trollen rev ner den där. Sen skulle de bygga på ett ställe ung. mitt i församlingen, men det fick ej vara i fred där heller. De spände då ett par tvillingstutar för en sten, o de gick tills de kom mitt för där kyrkan är nu, där fick de riva ner gärsgårn, där var bara ett gärde. Platsen där är sank o otjänlig. Efter en väg mellan Norrkvarn o Höglunda här i Lyrestad är en bergskedja, som är väl en halv fjärdingsväg lång. Där fanns troll, en gammal gumma / sa' till mig, att trollen laka, hon hade sett kläderna hänga ute där. Borta i Rävsnäs i Fredsberg är ett berg, o en bonde hade byggt ett stall över detta. Han var ute en julafton, då kom bergtrollen o kasta in honom i berget, Där var salar så stora o så granna, men han fick ingenting röra, bara se. Men så skulle de ta honom med sig till ett annat rum, men emellan rummen var en gång, o där var så mycket hästegödsel o urin, då sa han: "Vad i all världen är detta?" "Det kommer från ditt stall," sa de, "berget har spruckit, o det rinner ner." "Ja, då ska ja ta bort det," sa' han. Jag kände den mannen. I Gohöjen i Fredsberg var också ett berg. Det var en som var ute o red o fick höra, att de spela / så grant där. Då kom trollen ut till honom med en stor silverkanna, men då såg han, att andra troll teckna åt honom, att han skulle rida en annan väg därifrån. Han red o tog kannan med sig, o trollen följde efter, men de kunde inte följa den väg som han red. Den kalken blev sedan såld till Fredsbergs kyrka.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03922, upptecknad 1937.

Häxor och trollkarlar (Lyrestads socken, 1937)

Det var en knekt i Boåsen här norr ut i socknen, o om hans hustru sa' de att hon kunde ta mjölken från andras kor, men hon skulle se korna lite grand. De sa' om e i Höglunda här, att hon hade trollat till sig så mycket smör från andra, o detta sålde hon till dem som arbeta vid kanalbygget då. Och den käringen hade så svårt för att dö sedan, de försökte så mycket. Prästen var där, han fråga, om hon ville ha nattvarden, hon svara inte något. "Det gör detsamma, om hon får vinet, eller om jag häller det i spisen," sa' han. Så skulle de gå opp på taket / till skorsten o hojta, det skulle vara ett medel, om någon hade svårt för att dö. En gumma gjorde det, det var två skorstenar på huset, o hon gick till båda två, men det gick inte ändå. Farmor hörde på henne, när hon gjorde det. Men så kom de på, att de skulle ta lite grädde i en kärna o ställa den på sängkanten o kärna. Det gjorde de, o då dog gumman. Gubben farfar sa alltid, att de skulle spotta mot virvlar i luften, då var de ej farliga.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03922, upptecknad 1937.

FAQ

Var ligger Sägner från Lyrestads socken?

Sägner från Lyrestads socken ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.