Sägner från Lena socken

Västergötland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Lena socken i Västergötland, gjorda 1927.

Sägner om troll (Lena socken, 1927)

1) Troll skulle finnas i ett berg vid Lagmansholm, sa' min farbror. Han skulle gå och titta till hästarna tidigt en morgon. Då fick han se trollena vada över åna, för de skulle flytta från det ena berget till det andra. Och de hade så många kreatur med sej, och de var spätteta. 2) I Bälinge red en ryttare intill Bäleberget och ville ha dricka. Då kom en trollkäring ut med en kalk med dricka i. Han tog den men kastade drickan över axeln. Sen satte han i väg, och trollkäringen kom efter. Han red åt kyrkan. Då var det ett annat troll, som var förargat på det första, som ropade: "Gå å vägen, den hårde Ri' åkern den bårle"! – det var genare. Och just som han red in genom porten i kyrkemur'n, slog trollet till hästen så han sprack i tu. Men den kalken har di i Bälinge kyrka än i dag." 3) Troll kunde gå på åkern och ta av säd åt folk. Men folket skulle sätta ut till dem på åkern en säasäck. Se, trollen hade ingen makt att gå in i deras hus. Men det fick inte vara nå'n knut på säcken, för knutar kan trollena inte lösa upp. Det var en bonde som hade satt ut en säck åt dom, / men han hade slagit så hårda knutar. Om morron stod säcken kvar, och säden var inte avtagen. Då löste han upp knutarna, och nästa natt tog trollena av säden, och på morron var säasäcken borta. Men det var en som hade varit ute och lytt på dom och hört ett av dem säja: "Vecka å skär, vecka å skär! Ta upp efter dej själv!" För då skar di med skära. Och di fäktade och tog å säd.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01016, upptecknad 1927.

Sägner om Skam (Lena socken, 1927)

Skam har gjort vägen över Hylte mosse. Det var en karl som hade skrivit kontrakt med Skam. Skam skulle få ta honom, men först skulle han göra honom tre tjänster. Först skulle han bygga bro över Hylte mosse. Det gjorde Skam på en natt. Sedan skulle han sno rep av sand, men de hängde inte ihop, så det blev dåliga hötåg. Sedan skulle han ösa ut ån med ett hämtesåll, men det blev för drygt, så Skam måste ge sej dä'n och lämna karlen. Så blev han av med Skam. Men bron över Hylte mosse var kvar. En ogudaktig gubbe hade blivit begraven på kyrkogården. På natten kom "det som dåligt var" till graven och tog till att flå liket. Men det var någon som fick se det och gick och talte om det för prästen. Prästen gick dit och ritade en ring runt om graven och skrev "Fader vår" på ringen. Sen frågade prästen: "Va' ska' du med skinnet?" Jo, jag ska' krypa in i det och visa mej i hans gestalt, och alla som sedan svär över mej för att jag spökar, deras själar får jag," sa' Skam. Detta talte Tomme-Krestina om. Skam var och skulle hämta Karl Sandberg, som arrenderade hotellet i Alingsås. Men där var en präst, Thorell, som gjorde hål i fönsterblyet och tvingade ut honom.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01016, upptecknad 1927.

Sägner om mjölkharar och påskkäring (Lena socken, 1927)

Min farmor skulle gå åt skogen efter ved. Då kom en hare efter henne. Hon hade ett rep med sej och vischa' till haren med det. Då var det slut med honom och det låg bara tre solv, tre brända stickesnoppar, brända i båda ändar, och fyra ljusaspeter. Min moster i Skogen hade en ko, som hade kalvat. Om morron var ljuvret tomt. "Du har inte mjölkat ut", sa' svärmora. "Gå I själv," sa' moster. Ja, hon gick klockan fyra om morron, då var där en harakutting, som puppa' koa. Gumman bad honom gå dit han var kommen ifrån. Han visade sej inte mera se'n. Det var Vällinga-Maja, som ägde om'en. En gubbe hade en ko. Han förstod att det var något med henne, att hon var mär'ter (= märkt). Påskafton på kvällen tog han ett rep och slog den ene änden om sej och den andre om kon. När det led mot tia (att hon skulle hämtas) blev kon stôelter. Så kom käringen – det var gubbens egen käring. Och han måtte allt släppa kon, för annars hade han fått följa med själv. Fick man se en mjölkhare och nämnde Jesu namn, så blev haren bara en hop med soper.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01016, upptecknad 1927.

FAQ

Var ligger Sägner från Lena socken?

Sägner från Lena socken ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.