Sägner från Håcksviks socken

Västergötland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Håcksviks socken i Västergötland, gjorda 1928–1932.

Julafton (Håcksviks socken, 1928)

På julafton skulle de vara tidigt uppe och ha rysligt brått hela dan, men de skulle inte spinna eller sånt där. De skulle alltid kasta och bära in den sista säden. Stugans klädsel. De satte en stor duk i taket och en grann duk mitt i. De gjorde kronor av halmpipor och satte i taket. Så var det en del som gjorde kronor av ståltråd och rispade tyg och virade om, och så satte de ljus i kronan. Runt väggarna hängdes på stänger vita dukar. Julgranen. Jag minns aldrig att de hade julgran där jag tjänade. Det första jag begynte göra grannt med här var ett äppleträd med fot av trä och många pinnar runt om den långa kvisten, som stod rätt upp. Det var längre pinnar därnere, och så kläddes det med äpplen och papper. Sen blev det julabåge och sen blev det gran. Julabågen det var en båge av / trä som var klädd med papper, och så var det ljus i den. Granen kläddes med äpplen om en hade några och ljus och konfekt om en hade. Julhalmen. De hade halm på golvet förr, men det har inte jag sett, bara hört talas om. De talte om att de gjorde en bock av halm om julen, och den skulle de göra en del konster med. Julbrasan Då skulle en lägga på hackat björkris. Det brann hela kvällen, men björkriset skulle läggas på så det brann ned innan vi la oss om kvällen. De skulle inte få röra julbrasan. På morgonen skulle det vara spår i askan. Julklappar. När jag var barn hade vi julklappar, men jag hörde aldrig mormor tala om det. Det var ingen julatomte då, som det är nu. Julbordet och julbröden. I julhögen var det vörtbröd och annat bröd. Det var fyrahjulingar och julapytter (som höns) och hästar och käringar. De kunde vara av vetedeg eller pepparkaksdeg, det beror på hur stora / de var. Det var många bröd i varje hög, och så fick de kakor av andra, så det kunde bli stora högar. Den kakan som skulle sparas till våren, skulle visst också ligga på bordet. Den som sådde skulle äta av den, innan han gick ut och sådde.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01352, upptecknad 1928. Texten är här förkortad.

Julafton (Håcksviks socken, 1928)

Julhalmen. Julhalm kan veta de skulle ha på golvet. Det var råghalm. Det lades så tunt över hela golvet. Jag minns aldrig att halmen var inne mer än en gång, och då var jag riktigt liten. Det är då säkert sextiofem år sen Julbordet. Julkakor av alla slag skulle stå på bordet över natten, likaså gröt, grishuvud, brännvin och dricka. Julnattens andeväsen Julafton skulle de sätta ut av all mat på julbordet till tomten.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01352, upptecknad 1928.

Spökeri (Håcksviks socken, 1932)

Kyrkegården i Kalv går intill prästegårns gärdsgård. De hade gravet på körgårn och fått upp likkistebräder och lagt dem på mur'n. Så hade en piga i prästegårn kommit och tagit dem och eldat med i brygghuset. Då hörde de att det grät i spisen. De talte om'et för kyrkoherden, och han sa' att de skulle sopa ut askan och strö den på kyrkogården. Det var på Klassons tid.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh02852, upptecknad 1932.

FAQ

Var ligger Sägner från Håcksviks socken?

Sägner från Håcksviks socken ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.