Sägner från Flistads socken

Västergötland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Flistads socken i Västergötland, gjorda 1939.

Flyttning i samband med storskifte 1 (Flistads socken, 1939)

Detta är Fredriks minnen om utflyttningen 1859 och livet de första åren; han var då 7. år. När storskiftet gått fick Lyckgården på sin lott 18 tunnland ängs och betesjord till odling 2 km söder om Flistad kyrka på vägen mot Bannkälla i Väring. Far grät många gånger för han måste flytta från byalaget och ut i skogen, men det var inget att göra åt, utan börja med nyodling runt där stugan skulle stå, så vi kunde försörja oss med råg och potatis första året. Foder till kreaturen fick vi på ängarna och nere vid sjön för klövervallar hade ännu inte kommit i bruk. Sen fick far, mor, jag och mina två bröder hållas och rödja på den blivande tomten. Vi hackade först upp en körväg omkring hundra meter lång från vägen / Fredrig Jonsson i Lyckgården Flistad Flyttning 2 till platsen för stugan så vi kunde få fram häst och vagn. Så satte vi i gång med odling för råg och potatis. Far bröt sten och stubbar, vi pojkar lavade stenmur och drog ris och rötter att bränna och mor hackade torv. Allt detta måste göras på lediga stunder, för vi hade ju gamla hemmet kvar än. Sedan grävde vi brunn på en plats som en gubbe från Forsvik visade ut, och så grävde vi grund till stugan, varefter odlingen fick vara i fred till januari, för vi hade ju kvar gamla hemmet och präglinga tog hela novermber. Dec. var ju julen och i januari var kalasen särskilt lockande för där väntilerades skiftet, och då utbytte de utflyttande bönderna tankar om hur de bäst skulle göra. I jann. fick vi fram timmer till huset med körhjälp och litet till ladugården, men den gamle ladugården skulle flyttas så till den "grönde" det. Så sågades och bilades virket och lades på tork. Här fick de kvarsittande bönderna hjälpa till. / Fredrik Jonsson Lyckgården Flistad Flyttning 3. Ett arbete som tog mycken tid var gärdsgårdsbyggande, ty inga stenmurar funnos och hela stycket som skulle odlas skulle ju fredas. Det fanns varken lag eller rätt ett par år för betesdjur, för bönderna visste knappt själva var de hade sina ägor.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04259, upptecknad 1939. Texten är här förkortad.

Undersaga. Troll (Flistads socken, 1939)

Det var ett troll som hade rövat bort en förnäm flicka och stängt henne inne i ett berg långt borta i ett främmande land och gav henne mat genom en glugg annars så satt hon mitt inne i berget. Flickans far var förtvivlad och lovade att den som kunde skaffa tösen tillbaka igen skulle få gifta sig med henne. Pojken lånade av jättarna ett par sjumilastövlar och gav sig i väg till berget där flickan satt innelåst. Trollet hade emellertid gett nyckeln till en vildgås som värpte ett ägg som nyckeln låg i och på detta ägg låg gåsen. Pojken lånade ett par korpar som flög och tog rätt på gåsen, hackade ihjäl den och tog ägget med nyckeln i. Sen tog han nyckeln och skulle öppna, men dörren vaktades av ett troll, han slog ihäl trollet med den ena stöveln, tog ut flickan och klev hem / Fredrik Jonsson Troll. 2 När han kom hem med tösen ville inte den fina herrn hålla sitt löfte utan fordrade att han skulle nedlägga hundra fiender som belägrade borgen. Han tog sin ena stövel och slog ihjäl hundra stycken och levererade in hundra rustningar och då äntligen fick han tösen. Det var en käring som kom ut ur ett berg och ropade till ett fruntimmer som plockade kröser.": Kom in skall du få känna på min mat." "Har du mer än du behöver kan du la spara till morgondagen" sade kvinnan. "Det var bra du lärde mej det maja, för det skall du få igen din ko". Trollkäringen hade stulit en ko för Maja. Det var en pojke som tog tjänst hos en trollfamilj i Fägre Mo, de hade en "vassho" stor som den värsta saltebalja. När pojken kom dit var det de första de sa till honom, "Ta den där vasshon och gå och fyll med vatten!" Pojken tittade på hon och gick så hem och talade om att den platsen kunde han ej sköta för de villa han skulle / Fredr. Jonsson Troll 3 bära vattem o stpra hoar.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04259, upptecknad 1939. Texten är här förkortad.

Vattenväsen (Flistads socken, 1939)

Näcken har inte spelat i sjön sedan de sänkte sjön så maderna mellan Horn och Flistad blevo torrlagda. Han kunde förr både ses och höras när han hölls i vassen, han spelade alltid fiol, aldrig något annat instrument. Ibland kunde de finna någon av hans båtar ilandfluten och då liknade de stockar, men de voro allti barkade och ingen människa gjorde sig besvär med att barka en stock och häva i sjön. Bönderna följde bestämmelserna hur han ville ha det noga, för det skulle hänt att ett helt kreatursbestånd på en gård blivit "Näcktagna", blev det det drogs de i sjön och simmade bara rätt ut tills de sjönk. "Sjöfrua var en annan person som sades hålla till i sjön, hon hade med fisket att göra. Hon var av samma sort som skogsrået så hon ville gärna ha manfolk, / Skom. Vall Flistad Vattenväsen 2. och de ungar hon hade med upp ibland hade nog mänskliga fäder. De som uppvaktade henne hade tur till fiskelycka, visade hon sig för dem och vinkade med ett nät, skulle de bara fiska på och ingen fara lurade, men vinkade hon med en vante så var det bäst att sättta kurs rätt på land för då skulle det bli storm. Ibland om kvällarna kunde de se hennes lakan i långa rader hänga till tork och när dimmorna låg över maderna sade de gamle "att nu byker sjöfrua".

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04298, upptecknad 1939.

FAQ

Var ligger Sägner från Flistads socken?

Sägner från Flistads socken ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.