Sägner från Finnerödja socken

Västergötland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Finnerödja socken i Västergötland, gjorda 1927–1937.

Julafton (Finnerödja socken, 1936)

De slakta o baka o bryggde o t.o.m. brände till jularna förr, bröd skulle bakas för hela vintern. Limpbröd grävde mamma ner i boden o tog in o värmde sedan, o då var limporna som färska. Men hon sparde inte något julbröd tills vårarbetet började, men jag hörde talas om att andra gjorde det. Det skulle ligga lycka i detta. En äldre syster till mig sparde en limpa hela året till nästa jul, då skulle de aldrig bli utan bröd. Hård blev den, så korna fick den sedan, men de blev inte / "brölösa." Barn o tjänare fick var sin hög med bröd till jul, av alla sorter; en fin kaka, limpa, vetebulle o kringla fick mina barn, o så gjorde jag en liten ost också åt var o en. Detta fick de äta o "roga" sig med, det gömdes inte. Ett ljus sattes i varje fönster på julmorron. Alla som kunde komma till julottan så skulle de dit. Min morfar var granne med en gumma, det var i Tiveds sn. Från julottan sprang hon så mycket hon kunde för att hinna före morfar hem. Men morfar gick genvägar o mötte henne när hon kom med ost, bröd o brännvin. "Tvi," sa hon, "va skulle ja springe mäj fördärvad för, nu hann / du före ändå!" De fick först färdigt med utearbetet, skörden inbärgad o så om de hann först hem från kyrkan. T.o.m. skulle ljus brinna hela julnatten. Min mormor hade så till att börja med, men så en gång gick en tråd lös i ljuset, o det föll ner o brände sönder duken o brände hål på bordet. Sen lät hon inte ljuset brinna på julnatten mer, men detta skulle vara en högtidlighet. Även har jag hört att mat stod kvar på julbordet under julnatten, men hemma hade de ej så. Och så bar de ut mat på logen åt tomtarna, så att dessa fick kalas o drog till huset sedan. Husdjuren skulle ha med / av julmaten, det lagades till i ämbaren åt dem, så var o en fick sitt. Det var "julfrukosten" det. Mamma tyckte att vi gärna kunde unna korna lite gott den dagen också. Lutfisk o viter gröt skulle det vara på julafton, o vitkål skulle man äta annandag jul.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03886, upptecknad 1936. Texten är här förkortad.

Äldsta bebyggelse. Befolkningen (Finnerödja socken, 1927)

Förr var folk mycke större å starkare än nu, riktia jättar. I Nyborg ser en ännu spår i berg efter dom å deras kreatur å vid Eriksbacken är tre jättegravar. De var en jätte som hade två dötrar å di vart kristna å den ena byggde Skaga offerkyrka å den andra Bodane kyrka. Så vart de e stor sjuke, Digerdöden di säjer, å då dödde var eveli mänska utom två å pojken bodde i Sörgård å tösa i Stenberge. Å frå dom härstammar sen folke. Men så kom Oden å Frej å Tor seglande sörifrå å körde unnan di andra, som mest var finnar. (Sven Svenson, Högskog, född i förs. 1848.) De första mänskerna här kallte di hackarefolket å di var allt mest finnar. (Erik Jonson, Bråten, född i förs. 1846.) "Paradiset" har fått sitt namn därför att där möttes den ende pojken och den enda flickan i församlingen efter digerdöden. (Allmänt omtalat.) / Far min sa allti att Paradisänga var stamhemmanet för hela Finnerödja. Å pojka där het Tor å Jön å Bengt å Björn å Erik å di flytta ut å då vart de Torsgård å Jonsgård å Bengtsgård å Björsgård å Ersgård, å älsta kyrka stog på far mins gård, Rösa(-nd) å han hävde själv unnan grundmurarna. Ho stog strax norr om stuga å kyrkgårn var sörom. Å Kyrkhävda var allt kyrkbolet. (Henning Johanson, Berget, född i förs. 1874) Kyrkbolets källa ligger i utmarken v. om vägen vid Kyrkhävden. (Byggmästare Anderson, född i förs. 1857) [Enligt Med. Doktor G. Neander, född i förs., saknas alla handlingar om denna den äldsta kyrkan]. När di skulle bygga den första kyrkan här hade di de trälit. För va di byggde om dagen rev trolla ner om natta, talte far om. Då tog di e redi stör å spände'n mellan två stutar å satte iväg å där di stanna byggde di kyrka. Å där kunde di bygga ifred. (Gustaf Alén, Västeräng, född i förs. 1860). Man släppte spannet i Kyrkhävden å det stannade i Rösand (Ture Almkvist efter sin far Ferdinand Anderson, född i förs. 1841 ✝1926)

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01020, upptecknad 1927.

Husligt arbete (Finnerödja socken, 1937)

När gamla gummor skulle till att baka och hade tagit opp degen på bordet, så att tråget var tomt, så tog de en liten nypa mjöl o kasta tillbaka i tråget. Det var för att det inte skulle tryta där sedan. Jag såg på en gammal gumma när hon gjorde så, hon var så "skälven" på handen, men tillbaka skulle det.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh03927, upptecknad 1937.

FAQ

Var ligger Sägner från Finnerödja socken?

Sägner från Finnerödja socken ligger i Västergötland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Västergötland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.