Stenrösena efter skams stenlass i Tegneby

Bohuslän · Sverige · Naturplats

Skam ville köra ett lass sten till havet, men välte tre gånger – och där blev tre stenrösen kvar i bergen.

I Tegneby berättas att skam samlat ett stort lass sten vid Gilleby som han skulle köra till havet. Men tre gånger välte lasset, och där det skedde uppstod tre stenrösen i bergen: Gräsås russ, Boxviks russ och Stora russ.

Brott och straff, spökeri (Tegneby socken, 1942)

Kungsviken den 23-2-42 Angående edert upprop i H.T.V. om Brott och straff så kanske jag kunde bidraga med svar på ett par frågor, av händelser som min mor berättade för mig som hade händt i hennes hemtrakt, hon var född 1855. år 1845 blev ett ruskigt dubbelmord begånget av en landtbrukare son i Tegneby socken på Orust han mördade sin fästmö som var havande vilket han själv var orsak till, mordet ägde rum i ett av rummen i mördarens hem och Blodfläckarne som blev på golvet gick aldrig att plåna ut hur mycke dem skurade och skrapade, svar på 22 mördaren nekade i det längsta för sitt hemska dåd men så blev han dömd att undergå tordyr och då fann han för godt att erkänna som tortyr på den tiden brukades det att elda järngaller röda och det fick den anklagade gå på med bara fötterna svar på N:o 33 strax efter mordet hade blivit begånget låg en lärarinna över natten i samma rum och hon såg vålnaden av mordet hon såg att två personer kommo in i rummet och de brottades på golvet och var ända framme vid hennes bädd också hörde hon / den ene gav upp ett skrik och så reste den andre sig och gick ut, svar på N:o 40 också berättade hon om en man som hade blivit dömd till döden men om han kunde säga en gåta så skulle han få leva och då gick han ut och fann ett råttbo med 15 ungar uti och då gick han in och sade, utgick rådlös inkom råd 15 tungor i huvudskålen låg gissa på gissa på gode henar det var ingen som kunde gissa gåtan och den livdömde fick leva, svar på N:o 34, en granfru berättade från sin hemtrakt på Orust att det var en mamsell som förde ett mycke lättsinnigt liv hon hade två älskare och det hände ju ibland att de kommo på besök på samma gång och då blev det alltid gräl men så dog de den ene efter den andre och sist så dog även mamsellen och fick snia gravar på Kyrkogården inte långt från varandra men så fort natten blev så blev det ett rysligt väsen och spökeri på Kyrkogården, men så kom det en präst till församlingen han tog en bok med sig och gick till Kyrkogården och läste tills spökeriet försvann sedan hördes de ej vidare av. svar på N:o 43 vill ni ha utförligare beskrivning så är min A.d. Josefina Olsson Kungsviken Kårehogen

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff02178, upptecknad 1942.

Egna minnen (Tegneby socken, 1943)

Skantorp, Gilleby den 6 mars 1943. Egna minnen Red. av Bohusläningen. Undertecknad vill härmed bidraga med några rader till den pristävling som utlysts av Folkminnesföreningen och Bohusläningen: Tegneby socken på Orust bär flera spår av gammal bebyggelse. Bland de älsta märkes några forngravar varav stendösen på Kårtvet är den märkligaste. Även på den minnesrika gården Skantorp finns en forngrav. I en hage på prästgårdens ägor finnes en begravningsplats där offren / för en farsot som härjat här för länge sedan blivit jordade. Kyrkor och kyrkklockor Nu kan inte längre Tegneby ståta med en av landets allra älsta kyrkor. Men så var fallet intill år 1890 då den gamla kyrkan som påstås ha varit byggd på 1100 talet, nedrevs. Det hade varit mycken oenighet om huruvida den förfallna kyrkan skulle restaureras eller rivas. Slutligen segrade ett förslag att riva den gamla kyrkan med undantag av tornet. Det blev dock ett värre arbete än man anat, att riva de starka medeltidsmurarna, som kunnat stått ännu i tusen år. Tornet av den gamla kyrkan som alltså alltjämt står kvar, har varit utrustat med skottgluggar. Dessa äro nu igenmurade. Däremot finns ännu kvar en gammal märklig dekor på dess ena sida / i form av ett hundhuvud. Detta uppges ha sin tillkomst till åminnelse av en tvist mellan prästen på Tegneby och ägaren av gården Kårtvet, förorsakad av att en av Kårtvetbondens hundar bitit ihjäl en av prästens hundar. Genom tiderna har också en sägen fortlevat om varför kyrkan kom att byggas där den byggdes. Man kunde inte enas om var den skulle stå. Då spände man ett par oxar för en vagn och läto dem gå tills de stannade. Där byggdes kyrkan. Präster och kyrkoväsende Om Tegneby präster under gångna århundraden vet man inte så mycket. När prästgården brann ner år 1870 förstördes det värdefulla arkivet. Men om en och annan av dem lever folksägnen kvar. / I synnerhet är detta förhållandet om en viss Stephan Enander som var kyrkoherde i Tegneby under några år av 1700 talets senare del.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff02238, upptecknad 1943. Texten är här förkortad.

Rättsväsen (mord på Smedby 1875) (Tegneby socken, 1948)

År 1875 hände en ryslig händelse på gården Smedby i Tegneby socken. Hos en rik bonde i gården hade en ung fattig flicka från ett torp i Röra församling tagit plats som piga. Flickan var hurtig å stark å mycke omtyckt i gården. Hon var från Dalby gård i Röra å hette Johanna Lövendahl. På gården fanns utom ägaren å hans hustru flera unga pojkar. En av dem hette Karl Johan, i dagligt tal kallad Janne, en vacker yngling, bara ett par å tjugo år. Han hade fattat tycke för den fattiga tösen, men det var inte värt att tala om det, för hon var fattig. En tid gick allt bra, men så börja mor i huset förstå, att flickan var i grossess. Ja, det blev för Janne att bekänna för modern hur det var fatt. Fadern hölls utanför, han fick inte veta något. Nu börja en mycket svår tid för / flickan. Jannes mor var hård å ärelysten, å hon motsatte sej ett äktenskap mellan de unga. Här är ett sant bevis därför! Flickan Lövendahl var en gång under tiden i sitt hem i Röra, å hennes syster följde henne en bit på väg tillbaka till platsen. För henne berättade hon: - Förra söndagen, när jag på morronen kom från ladugården, blev ja bjuden av mor själv på kaffe å smörgås. Det bruka aldrig förekomma annars. Jag satte mig till bords, å som jag tyckte, att kaffet såg lite märkvärdigt ut, slog jag det i ett obevakat ögonblick i en slaskhink. Smörgåsen åt jag upp, å det som var i hinken blev buret till en kalv, som någon timme senare låg död å stel. Dom sprang efter en slaktare, som tog skinnet av kalven, å sen sålde de kalven till en uppköpare från Tjörn, som fick böta och kom mycket illa ut. När systern hörde detta, bad hon Johanna att genast gå därifrån, å hon svara: - Ja, jag ska flytta, får ja bare ner väven. / Så några veckor senare blev hon mördad av Janne. Dom körde tröskverket tomt en dag, för att ingen skulle höra något. Farsgubben var inte hemma den dagen, å pigan var inne å hade att göra, å Janne gick in å var inställsam å vänlig, innan han med kniv till sist fick tagit livet av henne.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh05359, upptecknad 1948. Texten är här förkortad.

FAQ

Var ligger Stenrösena efter skams stenlass i Tegneby?

Stenrösena efter skams stenlass i Tegneby ligger i Bohuslän, Sverige.

Fler hemsökta platser i Bohuslän

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.