Sägner från Ödsmåls socken
Bohuslän · Sverige · Sägenplats
3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Ödsmåls socken i Bohuslän, gjorda 1938–1962.
Tomtar (Ödsmåls socken, 1938)
Mamma talte om att hon såg en tomte många gånger, när hon var barn. Det var i en kohage det låg en storer, storer sten, som var sprucken mitt itu. På den satt tomten och band på en grön fingervante. Och dit sprang barna, så ofta de kunde komma åt och ställde sej och tittade på tomten. Men när de blev större och mera fulla av ont, då fick de inte se'n. Och den som mamma var gift med andra gången, han talade jämt om sina tomtar, som han såg borta i Alehagen. "Hurudana såg de ut?" frågte vi – "Å, det var små pojkar." Och han bara hälsade på dem, då small de undan. Det var en bonde där i trakten som stod sej så väl. Han hade tomtar, som hjälpte honom. Och / bonden satte ut gröt och mjölk i fähuset om kvällen som tack för det. Men gumman hans, hon såg att tomten hade så gamla och slitna kläder, så hon satte sej och sydde en ny dräkt till honom och hängde ut på en krok i fähuset. Och tomten blev glad förstås, när han fick se den nya dräkten, tog den strax på sej och lämnade den gamla kvar. Men när bonden fick veta vad gumman gjort, då blev han så ond och sa: "Nu skall du får se, att han blivit för fin för oss." Och det blev så. Tomten tyckte, att han var för fin för att bära och släpa för bonden och brydde sej inte om att göra något se'n. Och det dröjde inte länge förrän bonden var utfattig.
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04185, upptecknad 1938.
Troll (Ödsmåls socken, 1962)
På Lunnagårds mark bodde trollen i god ro, men så skulle de bygga kyrka - platsen kallas ännu Kyrkelia - men trollen rev ner om natten, vad som uppbyggdes om dagen. Församlingsborna måste flytta kyrkan (var den färdig?) längre västerut. Klangen av kyrkklockorna blev för lunnatrollet olidlig, så det måtte flytta norrut. Trollet låste igen dörren till sina bergasalar, där stora skatter ännu skola ligga förvarade. Och de (= människor) har försökt spränga för att få fram skatten, där de trodde dörren (var) med krut. Där är märke ännu efter bergborren. Men tron att trollen flyttade var nog förhastad, för en natt gick Sven i Krok förbi, kom så i sällskap med berggubben, som bar en säck. Den lade han på bondens rygg och tvingade honom att bära, fast den var så tung, så ryggen ville gå av. Då de kom mitt för Lunna berg, tog trollet(!) själv säcken och tackade för hjälpen.
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff02602, upptecknad 1962.
Spökeri (Ödsmåls socken, 1938)
De talade ju alltid om sina spökerier förr. En gubbe hemma hade gått och hängt sej. Och när min morbror hade blivit änkeman, så gick han och friade till denna här änkan. Han gick en lördagkväll, men det blev aldrig mer sedan. För på natten kom gubben hem. Han kom med sitt rep i handen och gick fram till bordet och ställde sej att titta på klockan "Kommer jag härifrån, så går jag då aldrig hit mer," tänkte morbrorn. Han var alldeles förfärad Så var det en piga, som var så galen till att svära, och hon var på samma ställe och tjänte som min faster. Bonden där var död. Så en natt vaknade denna pigan och fick se gubben stå och rota i medicinskåpet alldeles över huvet på 'na. Hon stötte fastera i sidan: "Nu är gubbefan här." Men då grep han tag i 'na i strupen, som han ville tjöve 'na.
Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh04185, upptecknad 1938.
FAQ
Var ligger Sägner från Ödsmåls socken?
Sägner från Ödsmåls socken ligger i Bohuslän, Sverige.
Fler hemsökta platser i Bohuslän
- Sägner från Högås socken Bohuslän · Sägenplats
- Sägner från Hjärtums socken Bohuslän · Sägenplats
- Sägner från Bottna socken Bohuslän · Sägenplats
- Sägner från Romelanda socken Bohuslän · Sägenplats
- Sägner från Bärfendals socken Bohuslän · Sägenplats
- Sägner från Grinneröds socken Bohuslän · Sägenplats
- Pojken som skrev sitt namn på stenen i Lommeland Bohuslän · Kyrka
- Sägner från Herrestads socken Bohuslän · Sägenplats
Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.