Sägner från Långelanda socken

Bohuslän · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Långelanda socken i Bohuslän, gjorda 1920–1928.

Trollet i Svantåsberget (Långelanda socken, 1927)

I nämda berg bodde ett troll med sin familj. Varje Julafton brukade de gästa en intill berget liggande bondgård där de firade julfäst. Folket måste då själva fly till granngårdarna. En julafton kom där två kringvandrare till gården och bad att få husrum över natten, detta skulle de gärna fått svarade far i huset, men vi kan själva inte vara hemma i kväll, för saken är den att i berget här intill bor ett troll som med sin familj brukar komma var julafton och då vilja de rå om huset ensamma. Åhå, är det inget annat så är det ingen fara tyckte vandrare trollet ska vi nog veta rå med. Och så skulle de få stanna över natten. Bonden och hans familj lagade sig i ordning och gick. Vandrarne "som hadde med sig var sin tama björn lydande namnen riv och slit" kröpo uppå ungnen (ett utrymme över den / murade bakungnen i gamla bostäder) och lade sig att sova, fram mot midnatt vaknade de av att trollen gjorde sitt inträde, ty här luktar kristet blod sade bergafar när han trädde in, sedan började de att laga mat och duka fram på bordet, servisen bestod av rent guld. Vandrare som ifrån sitt gömställe åsågo detta väntade tills trollen fick satt sig till bords, då sade den ene vandraren till sin björn riv och visade på trollen och den andre sade slit och så rusade båda björnarna mitt bland trollen å rev och slet dessa blevo förskräkta och flydde hals över huvud, lämnande kvar guldet och sina andra tillhörigheter. Trollen trivdes efter denna händelse inte i Långelanda, som de sade att de inte fingo vara i fred för Långelanda kobjälla (Kyrklockan) och gömme kattor (Gården hette Gömme, och kattorna voro björnarna) därför beslutade de flytta till Norge, och träffade avtal med en skeppare som skulle segla dem och deras bohag dit. En natt instuvades lasten, och när de voro segelklara / tillsades skepparen att gå och lägga sig, trollkäringen tog hand om rodret och dottern ställde sig på utkik.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff01523, upptecknad 1927. Texten är här förkortad.

Tomtar (Långelanda socken, 1920)

En torpare i Burås, Långelanda, Orust, som var så fattig, gick och sa för sej själv: "Det skulle allt ha varit bra att ha en nisse till hjälp, så en slapp att sköta så mycket och ändå vara så fattig." Så var han ute en dag och repade ljung till bränsle. Då kom där en liten grå stackare fram till honom och ville ha tjänst. "Nej, Gud bevare mej väl ifrån allt ont," men då gick nissen därifrån och vråla och grät. Två bönder i Tegneby satt och söp. Då tyckte de, att om de hade haft en nisse till att arbeta för sej, så kunde de inte behöva slita så mycket utan kunde ta sej ett rus oftare. Men de tyckte det kunde vara nog om de hade en ihop. Om kvällen när de var komna hem, kom där en och bankade på hos den ene bonden. "Är bonden hemma?" - "Vem är det då?" - "Jo, det är en av de små grå." - "Nej, säg till honom, / att jag vill visst inte ha honom till dräng!" - Då sa nissen: "Det var illa gjort, för jag har varit hos den högste och frågat, om jag fick ta tjänst hos dig, och nu har du narrat mej så styggt." Så gick han bort och storgrät. En gumma hade en son, som studerade till präst. Stod sig rätt bra, för hon hade en nisse. Men sonen ville inte tåla, att hon hade med sånt folk att göra. Ville ha bort nissen, men nissen ville inte.. "Varför ska du ha gröt och mjölk på julafton?" - "Jo, det ska jag ha med mej på domens dag till bevis på att jag har varit i hennes tjänst (och då skulle hon bli fördömd)". Till sist läste prästen över honom, så han måtte gå. "Då ska jag dra ifrån gården så mycket som jag har dragit dit." Prästen kunde inte hindra att modern blev fattig.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff02601, upptecknad 1920.

Naturföremål (Långelanda socken, 1928)

Under Hjärteberget, Västra Röd, ligger en sten, om vilken sägnen förmäler, att den ramlat ner och slagit ihjäl sju slåttare, som lågo nedanför berget. "Katrina stenar" ligga på herr Petterssons ägor, det berättas, att en jättegumma, Katrina, burit stenarna i sitt förklä, men att detta brustit, varvid stenarna blivit liggande, där de nu äro. "Gubbeberget" på kapten Thiselius tomt, Svanesund, har fått sitt namn därav, att där en gång för mycket längesedan hittats en gammal gubbe, som drunknat därutanför. På själva berget (där det är betäckt med jord) låg åtminstone förr några stenar, ordnade som om de legat runt en grav. Det finns ett annat berg, beläget på Halls ägor, som kallas Vedden, därför att man alltid brukade elda vårdkasar på det berget förr i tiden.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id vff01704, upptecknad 1928.

FAQ

Var ligger Sägner från Långelanda socken?

Sägner från Långelanda socken ligger i Bohuslän, Sverige.

Fler hemsökta platser i Bohuslän

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.