Sägner från Ånimskogs socken

Dalsland · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Ånimskogs socken i Dalsland, gjorda 1927–1948.

Spökeri (Ånimskogs socken, 1948)

"Josef i Dalen" hette en gubbe som i min ungdom bodde i Ånimskog. Han brukade ofta möta liktåg. Då tåget drog förbi kunde han se vem den döde var som låg i kistan. Han kunde då tala om att snart skulle den och den dö för han hade mött liktåget. En påskanatt mötte han två stycken liktåg strax efter varandra. På kvällen samma dag dog en av dem han sett ligga i kistan då han var ute i stallen och fodrade sin häst. Han segnade till marken och dog knall och fall. Den andre av dem han sett ligga i en kista i ett av de liktåg som han mött dog en dag senare. En annan gång såg han en gumma som hette Britta ligga död i kistan då ett sådant liktåg drog förbi. Hon var litet velig. Hon hade en syster som hette Agusta. Då nu Agusta fick reda på att Josef i Dalen hade sett hennes syster ligga i en kista redan medan hon levde, blev också hon velig. Men i vanliga fall talade inte Josef om då han hade mött liktåg. I alla / var det endast till sådana som han var välkänd med som han berättade om det för. Efter det Agusta blivit velig genom att hon hört att han sett hennes systers liktåg innan denna avlidit ville han ej mer tala om då han såg dessa syner. Han var annars känslig för det övernaturliga och sades ha uppenbarelser. Till sin läggning var han strängt religiös och fast han så ofta mötte liktåg och kunde förutsäga många som skulle snart dö, var han aldrig mörkrädd eller tyckte det var obehagligt med dessa syner.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh05335, upptecknad 1948.

Kloka (Ånimskogs socken, 1927)

Dä va en gång ja fick sån befängande tandvärk så dä likna inte nåt. Ja försökte allting men dä blev bara värre. Då va dä e kloke käring de sa te mej ja skulle gå te. Ho trolla å förgjorde folk å bota sjuke. Ja trodde inte påt men gick ändå. Ja kom tena, å ho lova då att ho skulle bote mej, om ja gjorde precis som ho sa. Så satte ho sej mittimot mej å tog mej i hanna, å så sa ho: "Säg no precis etter som ja säger före." Så sa ho: Tannvärk ä e hälvetes plåga." Ja sa dä samma etter, så sa ho: "för den so har´n", "för den som har´n", sa ja. "Men ja har´n inte", sa ho. Å ja feck säga dä samma fast ja töckte dä va rasande. Å i detsamma så va tannvärken borte.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01050, upptecknad 1927.

Lyktgubbar (Ånimskogs socken, 1928)

Ve en herrgål com hetter Lellebräcka finns dä en liten trund bergkulle, nera för den ä dä sumpig mark. Där ä dä månge som ha sett ljus bränne om nättera. Di ha kalla dä för lôktegôbbe. Di va så rädde å gå ôt dä hôlle. Dä geck också allmänt tal i min barndom att en hoper tomtegôbber husera där. Lôktegôbber va inte nö ane än tocken mänske som gjort nô förfång i livstia, men senna di dött ä tvångne å vake om nättera på dä vise.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id ifgh01334, upptecknad 1928.

FAQ

Var ligger Sägner från Ånimskogs socken?

Sägner från Ånimskogs socken ligger i Dalsland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Dalsland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.