Skepparen i Stockholm och hunden ombord

Egentliga Finland · Finland · Sägenplats

En skeppare lovade bort den förste ombord och trodde sig rädd genom sin trogna hund.

Sägnen från Nagu berättar om en skeppare i Stockholm som lovade den onde det som först kom ombord vid hemkomsten, i tron att hans hund alltid var först. Vid ankomsten glömde han löftet och ville själv hjälpa upp sin brud, men kajutpojken hindrade henne tills hunden släppts upp först. Den onde slet då åt sig hunden och flydde, och kaptenen fick behålla sin brud.

Det var en gång en skeppare i Stockholm, som förlovade sig, just innan han for till sjöss. Om han inte kom tillbaka på en bestämd tid, skulle han mista bruden. Han for till sjöss. Då han varit en tid borta, började han gå och sörja, för han såg sig inte god att komma hem till den bestämda tiden. Då kom till honom en gubbe i skinnpäls och frågade vad han sörjde och grubblade över. Kaptenen berättade, hur det var, men gubben, som var fan själv, tyckte: »Sörj du inte för det». Så bad han besättningen gå ned i rummet och sade: »Nog ska jag föra dig fram till morgon, bara du ger åt mig det som först kommer ombord, då vi kommer hem». »Det ska du få», tyckte kaptenen, som kom ihåg hunden sin och tänkte: »Hon är den första som springer ombord, då vi kommer hem». Kaptenen fick nu gå ned i kajutan och gubben förde kommando på däck. Vad kaptenen hörde honom säga, var bara: »Vik undan den där tallen!» Då de kommo till Stockholm och skulle fälla ankar, så tog fan i kättingsändan och höll den, så den for över spelet. Då ankaret föll, höll fan emot med händer och fötter, så att det inte skulle falla för hastigt, men det drog honom med båda armarna in i krysset. »Stopp, stopp!» tyckte fan. Därefter har man talesättet »stopp, sa fan i krysset». Då kaptenens brud fick veta, att han hade kommit hem, så kom hon i båt till skeppet. Kaptenen gick ned i båten för att hjälpa upp henne på däck och glömde bort löftet, som han gjort. Men kajutpojken stod vid brädgången och sade, att hon inte på något villkor skulle få komma opp. »Jag skall ge dig kring öronen, bara du står en stund och muckar», tyckte kaptenen. »Ja fast, men bruden slipper inte upp», svarade pojken, »utan hon ska låta hunden först komma upp». Bruden släppte då hunden först. Som den kom upp på däck, så fick fan i den och kastade den i däck, så att bara en våt fläck blev efter den. Sedan sprang han bort från fartyget, så det bara skvalpade, så att vattnet gick över brädgångarna. Kaptenen fick ha bruden sin och gifte sig sedan med henne.

Uppteckning ur Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), arkiv-id SLS 102.

FAQ

Var ligger Skepparen i Stockholm och hunden ombord?

Skepparen i Stockholm och hunden ombord ligger i Egentliga Finland, Finland.

Fler hemsökta platser i Egentliga Finland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.