Sägner från Tännäs socken

Härjedalen · Sverige · Sägenplats

3 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Tännäs socken i Härjedalen, gjorda 1926–1941.

Ur gammaldags folkliv och folktro i västra Härjedalen. (Tännäs socken, 1926)

Västra Härjedalen är ett äkta fjälland. Där resa sig fjäll vid fjäll, från det 1275 m. höga Sonfjället i sydöst till det ständigt snöiga, 1800 m. höga Helagsfjället i nordväst - landskapets högsta punkt, där Sveriges sydligaste jökel är belägen. Klimatet är hårt, och - "där är två månar sommar, nog räcker vintern till", heter det i en gammal visa - endast juli och augusti månader ha någon egentlig sommar att uppvisa. Men denna korta tid är så mycket härligare. Macken frambringar på otroligt kort tid under det ständiga ljusets inverkan en förunderlig växtlighet. Gräset växer så det nästan synes, och efter 14 dagar är det färdigt att skörda. Skogar, dalar och fjällsluttningar prunka med en rikedom av blommor, som är rent av förvånandsvärt. Boskapen som vanligen äro uthungrade på våren, repa sig förunderligt fort och bliva feta och frodiga av det kraftiga fjällbetet kring sätervallarna. Tätt bor man ej i Härjedalen: I de stora socknarna Tännäs och Storsjö, som omfatta omk. 50 kvadratmil - över en tredjedel av landskapet - bo endast omk. 3000 personer. Det är miltals mellan de små fjällbyarna, och många av dem sakna vägar. Men snön och isen bygga vägar överallt under den långa och kalla vintern, och då spänna härjedalingarna "trögorna" på hästfötterna och begiva sig ut på långresor över älvar och myrmarker, över sjöar, skogar och nakna fjällvidder till den lilla bergstaden Röros i Norge, där de sedan fordom tid gjort sina uppköp av livsmedel, såsom mjöl och gryn, sill och salt, kaffe, socker, tobak m.m. och sälja sina skinnvaror, kött och smör o.dy. Under den långa vintern blir det också god tid till fundering över tillvaron och naturens gåtor, och sagor och sägner leva ännu kvar från fordom tid allmännare än annorstädes, ty härjedalingen är gammalmodig av sig och håller segt kvar vid fädernas tänkesätt, seder och bruk.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG), arkiv-id liu00600, upptecknad 1926. Texten är här förkortad.

Kors och skott, skydd för renarna midsommarnatten (Tännäs socken, 1941)

Första gången på sommaren man hade in renarna i gärdet för att mjölka dom – det var dagen före midsommar – om man då släppte ut dem efteråt, då bruka dom rista med kniven ett kors framför öppningen till gärdet, både i luften och i marken. Och då renarna börja komma ut då sköt dom ett löst skott i luften över floden. Det var för att det var midsommarnatten och trollar i farten särskilt då. Det var mot trollar.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (DFU), arkiv-id 20227, upptecknad 1941.

Rötmånaden och renarna (Tännäs socken, 1941)

De tre första nätterna då rötmånan har gått in (Säger att rötmånaden varar mellan 23 juli och 23 augusti.) får man inte driva en rensflock över en älv, för då är alla trollar ute, och alla älvar är fulla med trollar. Man ska hålla sig på land då. – I rötmånan fick man inte märka en kalv en fredag och inte sen solen gått ner [under annan tid fäste man intet avseende vid detta]

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (DFU), arkiv-id 20227, upptecknad 1941.

FAQ

Var ligger Sägner från Tännäs socken?

Sägner från Tännäs socken ligger i Härjedalen, Sverige.

Fler hemsökta platser i Härjedalen

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.