Sägner från Misterhults socken

Småland · Sverige · Sägenplats

2 uppteckningar ur folkminnessamlingarna från Misterhults socken i Småland, gjorda 1961–1972.

16. Brödet och dess tillredning. (Misterhults socken, 1961)

16. Brödet och dess tillredning. Uppteckning från Misterhult av Gunnar Skogsmark. I. Inledande uppteckning om bakning. Ordet ”baka” brukas i ortens mål icke endast om tillredning av bröd, utan också om tillredning av vissa andra födoämnen – t. ex. ”baka raggmunk, plättar, pannkaka struvor, våfflor, potatisplättar, äppelkaka, ostkaka” m. m. T. o. m. om att koka kroppkakor säger man ’baka’, men då menar man mest själva utformningen i ”kokerskans” händer. När sedan kroppkakan läggs i den sjudande grytan säger man, att man ’kokar kroppkakor’. Ordet ”baka” kan användas även i sådana fall, där det ej gäller tillredningen av något ätbart, t. ex. ”kolen bakar ihop sig” – ”mur- / bruket bakar ihop sig”. Men i st. f. ”baka sig framför brasan’ eller ’i solen’ – ’solen bakar’, säger man i M. basar, t. ex. ”här baser soLa bra på vägga”. ”ja’ ska base ma framför spisen.” Likaså säger man vid hägnad av gärdesgård, att man basar vidjor (ej bakar v.) Om att ’med hett vatten och enris rengöra träkärl’, har jag hört de gamla säga, att ’de bönar ur kärlet’, men uttrycket är inte så vanligt numera. När ordet ”baka” användes om brödbakning, åsyftar det hela arbetet med brödets tillredning – såväl att knåda, baka ut (d. v. s. forma degstycken till brödämnen) som att grädda – ett ord som jag aldrig hörde i min barndom (född 1904), men som kom in i ”språket” i min ungdom, och nu användes allmänt. / Ty jag minns att man, första gången, man hörde ”grädda”, undrade vad det kunde ha med ’grädde’ att göra. Verbet ’baka’ kan användas i sådana fall som ”låt smeten stå i ugnen och baka!” Substantiven, som användes i målet för att beteckna ’arbetet att baka’, är bak och bakning. Den kvantitet bröd, som bakas på en gång, benämnes ett bak, och så mycket bröd, som på en gång går in i ugnen, kallas en ferm (färm) Ex: ”I dag har jag gjort ett stort bak – inte mindre än fem fermer.” I en del hushåll bakades en gång i veckan, men annars var normen var 14de dag.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (AFU), arkiv-id 24694, upptecknad 1961. Texten är här förkortad.

Svar till frågelista nr 1. G. Skogsmark Mjölkhushållning i Misterhult. (Misterhults socken, 1972)

Svar till frågelista nr 1. G. Skogsmark Mjölkhushållning i Misterhult. Till största delen beskrivande mjölkhushållning, efter sekelskiftet på herrgården Gässhult under upptecknarens fars ägo men även i slutet av 1800 talet, då upptecknarens morfar ägde gården. Denne dog, när upptecknaren var liten, varför hörsägnen måst anlitas från den tid, mormodern hade hand om mjölkhushållningen. Senare tillträdde upptecknarens mor i mjölkhushållningen och under hennes tid fick upptecknaren både som gosse och yngling deltaga däri. Det var ett gårdsmejeri sedan Ryttmästarns tid – Ryttmästare Freidenfeldt – och kanske även under dennes fars –majorens – tid. Som ung kom senare i tiden upptecknaren att själv be- / driva mejerirörelse men då med ångturbinseparator, vilken även drev smörkärnan, mjölkpumpar, pastör och diverse andra maskiner. Det var åren 1928 - 1937, då centraliseringen av mjölkhushållning gjorde, att småmejerierna fingo lägga ner sin rörelse. På Gässhult fanns i upptecknarens barndom en handdriven mjölkseparator, liksom också en handdriven smörkärna av plåt men dessförinnan hade mjölken handskummats och den surnade grädden, uppsamlad under en veckas tid, kärnats i en laggad träkärna medelst en s.k. trottel. (Se bild 1.) Även den tiden minns upptecknaren. Handskumningen skedde medelst skumslev av förtent plåt och en dylik slev visas på bild 2.A. / BILD 1 OCH 2, SID. 3. / Upptecknarens mor berättade om Gräddanten i Vällehorva i M. Denne köpte på 1800- talet upp mjölk av kringliggande lantbruk. Hans titel – gräddant – var den tidens titulering på ”mejerist”. Han hade i sitt mejeri ett stort bord – en läm – upplagd på bockar och på denna hade han mängder av bunkar (Bild 2.B.) uppställda. I dessa tömde han upp mjölken och lät den sedan stå i svalt rum, tills grädden stigit upp till ytan, varefter han med skumslev (Bild 2.A.) skummade av grädden undan för undan, tills bara skummjölken var kvar i bunkarna.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (AFU), arkiv-id 28488, upptecknad 1972. Texten är här förkortad.

FAQ

Var ligger Sägner från Misterhults socken?

Sägner från Misterhults socken ligger i Småland, Sverige.

Fler hemsökta platser i Småland

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.