Fru Anna och häggen i Vörå

Österbotten · Finland · Sägenplats

Skogsrået fällde det väldiga trädet - och en glasvagn väntade redan på gården.

I Vörå berättas att fru Anna under dödshot skickade sin husbonde att hämta skogens största hägg. Ett skogsrå hjälpte honom att fälla trädet och bar hem det, men på gården stod redan en glasvagn och en herre med blyskor. Trots hennes böner om uppskov fördes fru Anna och prästen bort till en plats där svavelblå eld slog upp.

Djävulen bortför ogudaktiga människor.

Fru Anna lagade en gång husbonden till skogen efter den allra största häggen. Skulle han inte få hem den, så skulle hon ta livet av honom. Husbonden gick till skogen, och då han kom dit och inte hittade någon hägg, så satte han sig ned på en gräsplätt och började gråta, och då kom ett skogsrå till honom och frågade honom två gånger vad han felade. Då skogsrået frågade första gången, så svarade inte husbonden något, men då det frågade den andra gången, så sade han: »Jag har gått omkring backen och sökt den största häggen, men jag har inte hittat någon!» »Stig upp och följ med mig, så ska jag hugga tre gånger i henne, så stjälper hon», sade skogsrået. Husbonden steg upp och följde med det, och då de kommo till den allra största häggen i skogen, så sade det där skogsrået: »Jag ska hugga tre hugg, så stjälper det». Det gjorde som det sade och högg tre gånger i den där häggen, och så stalp hon. Som häggen hade stulpit, så tog det där skogsrået henne på axlarna och for med henne till husbondens hem. När husbonden kom hem, så stod en glasvagn på gården, och en herre steg upp i den och började tala med fru Anna, som kom ut för att skåda vadför resande kom på gården. Då hon såg på fötterna hans, så hade han blyskor. Han sade åt henne: »Laga dig färdig nu fort!» »Låt mig vara ännu i tre år!» bad fru Anna. »Nej, det går inte an, mina hästar ha bidat så länge ren», svarade den där herrn, som var fanen själv. »Nå, får jag vara i tre månar?» bad fru Anna. »Nej, det är inte möjligt, mina hästar ha bidat så länge», svarade herrn. Fru Anna måste då börja kläda på sig. Då hon var färdigt klädd, så frågade hon, om hon skulle få gå efter prästen och kökspigan. Det lovade herrn henne. Då prästen och kökspigan kommo, så satte de sig allihop i glasvagnen, och den där herrn satt överst. När det började bära av, så sade den där herrn: »Lisa, Lisa, hopp! hopp! hopp!» Det bar av efter en villoväg och så fort som toren och blixten. De foro till helvetet. Då de kommo dit, så klädde den där herrn på fru Anna silverklädningen sin och ett par små blyskor, och så började han kamma henne, så bloden strömmade henne ur huvudet. Då han hade gjort det där, så började han dansa med henne. Då han hade dansat en vals, så skulle hon sätta sig ned och vila, men den där herrn sade: »Inte nu något munkase här!» Och så dansade han en vals till med henne. När han hade dansat med henne, så tog han upp källarluckan, och då slog bara svavelblå elden upp, och hävde dit henne och prästen bakefter. Kökspigan hon fick gå ensam hem, och det räckte för henne att gå hem i tre år.

Uppteckning ur Institutet för språk och folkminnen, upptecknad 1848.

FAQ

Var ligger Fru Anna och häggen i Vörå?

Fru Anna och häggen i Vörå ligger i Österbotten, Finland.

Fler hemsökta platser i Österbotten

Uppgifterna bygger på lokal folktro och vittnesberättelser.