Bona Uppfostringsanstalt och Mentalsjukhus
En resa tillbaka i tiden
Mitt i Östergötlands landsbygd ligger Bona, en plats där tiden har stannat, men vars historia fortfarande viskar genom de övergivna byggnaderna.
Här på en undangömd plats i skogen, låg en gång både en uppfostringsanstalt och senare ett mentalsjukhus. Idag står anläggningen öde, men dess rykte för spökerier och oförklarliga händelser lever vidare.
Uppfostringsanstallt
År 1902 förvandlades Bona från en lugn gård till en uppfostringsanstalt för vanartiga pojkar. De unga pojkarna som skickades hit från hela landet möttes av en tuff vardag, präglad av hård disciplin och strängt arbete. Deras dagar fylldes av fysiska uppgifter inom lantbruk och industri, och de tvingades lyda de obevekliga regler som styrde deras liv. Många av de som överlevde vistelsen på Bona minns platsen med skräck. Det ska dock tilläggas att många av pojkarna senare fick både arbete och en bra liv tack vare sin vistelse på Bona.
Spökkartan rekomenderar!
Om du är en paranomal entusiast eller spökjägare är denna EMF-mätare ett måste i ditt kit. Med COLOR TREE Handheld LED EMF Mätare kan du enkelt identifiera förändringar i elektromagnetiska fält, ofta associerade med platser där spöken och andra oförklarliga fenomen rapporterats.
Mentalsjukhus
När uppfostringsanstalten stängdes 1948 förvandlades Bona än en gång – denna gång till Västra Ny sjukhus, ett mentalsjukhus för straffriförklarade män. Den redan dystra atmosfären fördjupades ytterligare när anläggningen fylldes med patienter som ofta led av svåra psykiska sjukdomar. Många var inlåsta, både fysiskt och mentalt, och ljudet av klagorop och skrik kunde höras nattetid genom sjukhusets tjocka väggar.
Vissa patienter försökte rymma från sjukhuset, men oftast utan framgång. De få som lyckades lämna anstalten återvände snabbt, antingen på egen hand eller genom att tvingas tillbaka. Den tunga isolationen, både fysisk och psykisk, satte djupa spår i både patienter och personal.
Gillar du övergivna platser?
En plats övergiven, men inte glömd
1981 stängdes sjukhuset och de sista patienterna flyttades. Byggnaderna stod tomma och platsen föll sakta i glömska, trots korta försök att återuppliva den som flyktingförläggning och folkhögskola. Men inga nya verksamheter kunde riktigt få Bona att återfå sin livskraft. Sedan nästan 20 år tillbaka har platsen stått helt övergiven, sakta förfallit och blivit en ruinkuliss över en mörk tid i svensk historia.
Men platsen är inte helt tom. Besökare som vågat sig till Bona har rapporterat om märkliga händelser – oförklarliga ljud, röster som hörs från ingenstans, och kalla vindar som sveper genom rummen utan att någon dörr står öppen. Många menar att platsens förflutna fortfarande är närvarande, att pojkarnas rop och patienternas klagan aldrig riktigt lämnat byggnaderna.
För den som besöker Bona idag möts man inte bara av fysiska ruiner. Man möts av en historia om disciplin och lidande som fortfarande verkar eka genom dess väggar. Och om du lyssnar riktigt noga, kanske du själv hör dessa ekon från det förgångna.
Klicka här för att komma till youtube och se en av flera filmer från Bona
Share this content:
Publicera kommentar