Den huvudlösa kusken på Göholms gods

Längs Blekingekusten, strax sydost om Ronneby, tornar Göholms gods upp sig på Göhalvön. Det är en plats med en lång och dramatisk historia – men också en av Blekinges mest omtalade hemsökta platser. Här sägs självaste Johan af Puke, den legendariske amiralen och greven, fortfarande hemsöka sin forna egendom.

Den mest skrämmande berättelsen? En svart vagn, dragen av fyra kolsvarta hästar, rullar genom natten. På kuskbocken sitter en förare – utan huvud. Och i vagnen? Där sitter ingen mindre än Johan af Puke själv, på en evig färd genom sin gamla ägor.

”Greve Puke tjuvåkte med mig”

Legenden om Göholm har levt kvar i generationer. En bonde som arrenderade marken från den senaste privata ägaren, Fröken Stina Werner, vägrade köra sin traktor genom godset efter mörkrets inbrott. Han påstod att ”Greve Puke tjuvåkte” med honom, osynlig men närvarande. En tryckande känsla, en isande vindpust, en skugga i ögonvrån – alla tecken på att något övernaturligt följde honom på färden.

Men Puke är inte ensam på godset. Flera vittnesmål talar om en mystisk blåklädd kvinna som vandrar genom byggnaden och parken. Vem hon är vet ingen med säkerhet – kanske en bortglömd själ från historiens gång?

Från enkel pojke till amiral och greve

Johan af Pukes liv var minst sagt dramatiskt. Född 1751 i Ronneby som oäkta son, fick han en tuff start i livet. Hans far, kapten Johannes Puke, avrättades för sin inblandning i drottning Lovisa Ulrikas misslyckade statskupp 1755. Johan växte upp i fattigdom men arbetade sig upp inom flottan. Han tjänstgjorde i både franska, holländska och engelska flottan innan han blev en nyckelfigur i Gustav III:s ryska krig.

Hans framgångar ledde till att han 1797 adlades till ”af Puke” och senare blev både friherre och greve. 1790 köpte han Göholm och byggde den pampiga herrgården som fortfarande står kvar idag. Men även efter sin död 1816 verkar han inte ha lämnat platsen…

Göholm genom tiderna

Göholm är en plats med en lång historia. Redan på 1200-talet omnämns byn Gö i kung Valdemars jordebok. Under dansktiden tillhörde området den mäktiga Bielkeätten, innan det drogs in till Kronan och sedan återigen hamnade i privat ägo.

Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1799 av Johan af Puke själv. Över entrén kan man fortfarande läsa inskriptionen:

”Utaf Contre Amiralen Johan Puke uppfördes denna byggnad år 1799.”

Efter Pukes död gick egendomen i arv inom familjen, men så småningom togs den över av Stina Werner, som testamenterade den till en stiftelse för forskning inom jordbruk och naturvård. Idag förvaltas marken av Skogssällskapet, och Blekinge Naturbruksgymnasium använder delar av jorden för undervisning.

Pukeska gravkapellet och det förflutnas skuggor

En bit från huvudbyggnaden ligger det Pukeska gravkapellet, där Johan af Puke och hans familj vilar. Kapellet är byggt av virke från hans gamla linjeskepp Dristigheten, som var en del av den svenska flottan. En symbolisk koppling mellan hans liv på havet och hans sista viloplats.

Men kan han verkligen vila i frid?

Berättelser om konstiga ljus, oförklarliga ljud och plötsliga temperaturfall har gjort gravkapellet till ännu en plats där det sägs att Pukes ande visar sig. Vissa påstår att man kan höra röster i vinden om man lyssnar noga…